Målet med det här avsnittet är att du ska:

• Reflektera över hur människor och arbetsmarknad samverkar och förändras
• Få en förståelse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar
• Uttrycka och värdera olika ståndpunkter om t.ex. jämlikhet och jämställdhet
• Undersöka hur Sveriges välfärd fungerar och bekostas

• Orsaker till och konsekvenser av ojämlik fördelning av inkomster
• Arbetsmarknadens förändringar och villkor (lönebildning, arbetsmiljö, arbetsrätt)
• Hur ekonomiska resurser påverkas av bakgrund, kön, ålder och etnicitet
• Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet
• Svenska välfärdsstrukturer (sjukvård, a-kassa)

• Många saker påverkar våra yrkesval, som bakgrund och kön
• Att människor arbetar och betalar skatt är en förutsättning för vår välfärd
• Sveriges skattesystem jämnar ut skillnader och bekostar offentlig välfärd

Reflektera över:

• Vilka yrken har försvunnit och vilka har tillkommit?
• Varför tjänar kvinnor ofta mindre än män? Vad kan göras åt det?
• Vilka fördelar finns med ett välfärdssamhälle?
• Vad bekostar samhället för dig som ungdom?

Från jordbruk till globalt tjänstesamhälle:

• 200 år sen: Jordbrukssamhälle
• Sent 1800-tal: Industrisamhälle
• 1950-1980: Fler kvinnor i yrkesarbete (tack vare barnomsorg)
• Sent 1900-tal: Teknik/Robotar tog över industri. Tjänstesektorn växte.
• Idag: IT-revolution och globalisering

• De flesta arbetar inom tjänstesektorn
• Många jobbar i offentlig sektor (vård, skola, omsorg)
• Fortsatt digitalisering av alla jobb
• Ökad efterfrågan på ny kompetens (särskilt inom IT)

Villkoren förbättras genom avtalsrörelsen – förhandlingar mellan parterna.

• Arbetstagare: Organiserade sig i LO (1898)
• Arbetsgivare: Organiserade sig i SAF (1902)
• Saltsjöbadsavtalet (1938): Skapade regler för hur man förhandlar
• Svenska modellen: Parterna (fack & arbetsgivare) bestämmer villkor (t.ex. lön) i avtal, inte politikerna via lag

Ett aktuellt exempel på den svenska modellen i praktiken.

• Tesla vägrade teckna kollektivavtal
• IF Metall inledde strejk hösten 2023
• Andra fackförbund vidtog sympatiåtgärder (stoppade post, hamnarbete)
• Visar vikten av kollektivavtal för svenska fackföreningar

• Skyddar dig vid uppsägningar och avsked
• Reglerar uppsägningstider
• Grundprincip: “Sist in, först ut” vid arbetsbrist
• *Debatt:* Skapar trygghet för äldre vs. gör det svårt för unga att komma in

• Anställningsavtal: Se till att få det skriftligt!
• Lön: Kolla upp vad som är en rimlig ingångslön
• Arbetstider: Särskilda regler om du är under 18
• Uppsägningstid: Du måste jobba kvar under denna tid om du säger upp dig

Dagens arbetsmarknad är komplex och valmöjligheterna är större än någonsin.

• Att ha rätt utbildning är viktigt
• Vad vi väljer påverkas av vår socioekonomiska bakgrund (föräldrars utbildning, yrke, ekonomi) och bostadsort

• De flesta arbeten idag kräver minst gymnasieutbildning
• Arbetslösheten är lägre bland de som har utbildning
• Vissa populära yrken (artist) har få jobb, medan andra (lärare) är bristyrken
• Utbildning blir allt viktigare, eftersom enkla jobb tas över av datorer och robotar

Sverige är ett jämlikt land där de flesta utbildningar bekostas av skattepengar.

• Trots detta spelar social och ekonomisk bakgrund stor roll
• Det är fortfarande vanligt att yrken går i arv (t.ex. läkardotter blir läkare)
• Föräldrarnas utbildningsnivå är viktigare än kön eller bakgrund för att förutsäga vem som läser vidare

En stor utmaning är att andelen äldre i befolkningen ökar.

• Detta ökar försörjningsbördan (färre ska försörja fler)
• Ökade kostnader för vård och omsorg, men lägre skatteintäkter
• Lösningar: Få fler i arbete (t.ex. nya svenskar) eller jobba längre upp i åldrarna

• Ofta högre än genomsnittet
• Orsaker: Saknar erfarenhet, enkla jobb digitaliseras
• UVAS: “Unga som varken arbetar eller studerar”
• Åtgärder: Staten kan betala del av lönen, eller erbjuda utbildning

• Jämlikhet: Lika villkor för alla
• Jämställdhet: Lika villkor för män och kvinnor
• Norden anses jämställt, men har stora brister gällande lön och makt
• Yrkesvalen är fortfarande starkt könsbundna

Trots lagar är löneskillnaderna tydliga.

• Med exakt samma utbildning/yrke skiljer lönen ca 4,8% till mannens fördel
• Stor orsak är familjebildning: kvinnor tar mer föräldraledigt/VAB
• Kvinnor jobbar oftare deltid (ger lägre lön och sämre pension)

• Fler kvinnor än män går på högskolan, men…
• 3 av 4 professorer är män
• 2/3 av alla chefer är män
• 8 av 10 VD:ar är män
• Färre än 10% av cheferna har utländsk bakgrund

Hög sysselsättning -> mer skatt -> hög välfärd.

• BNP (Bruttonationalprodukten): Värdet av alla varor och tjänster i ett land under ett år. Mäter ekonomisk tillväxt.
• Sverige har haft hög tillväxt = hög levnadsstandard
• Välfärdssystemet försöker jämna ut klyftorna

Sverige har en av Europas högsta levnadsstandarder.

• Ligger högt i social rättvisa (tillgång till utbildning, hälsa)
• Problem: Klyftorna i Sverige har ökat mest av länderna i EU/OECD

Systemet jämnar ut skillnader mellan kommuner.

Minst en tredjedel av lönen går till skatt.

• Betalar för offentlig sektor (välfärd, polis, vägar)
• Sverige har högre skatter för höginkomsttagare än andra EU-länder

• Bruttolön: Lönen före skatt
• Nettolön: Pengarna på kontot (efter skatt)
• Kommunalskatt: Betalas av de flesta (ca 30%)
• Statlig skatt: Betalas bara av de som tjänar över en viss nivå (brytpunkten), 20% extra på den delen

• BB (Förlossning): Gratis (betalas av regionen)
• Barnbidrag: Från staten varje månad tills 16 år
• Föräldrapenning: Ersättning när en förälder är hemma
• Förskola: Betalas mest av kommunen (låg avgift för dig)
• VAB: Ersättning för att vara hemma med sjukt barn

• Sverige: Från jordbrukssamhälle till digitalt tjänstesamhälle
• Avtalsrörelse: Fack och arbetsgivare förhandlar
• Stridsåtgärder: Strejk (anställda), Lockout (arbetsgivare)
• Kollektivavtal leder till fredsplikt
• Lagar: LAS (anställningsskydd), MBL (medbestämmande), AML (arbetsmiljö)

• Utbildning viktigt för jobb; val påverkas av bakgrund/kön
• Brister i jämställdhet (lön, chefer)
• Åldrande befolkning ökar försörjningsbördan
• Full sysselsättning viktigt för ekonomin
• Hög levnadsstandard, men ökande klyftor

• Pengar omfördelas från rika till fattiga (individer och kommuner)
• Välfärden betalas av inkomstskatt, moms, arbetsgivaravgifter
• Välfärdssystemet ger ersättning vid sjukdom, föräldraledighet etc.
• Rätt till billig sjukvård och pension