Målet med det här avsnittet är att du ska:

• Känna till och förstå några grundläggande begrepp som rör religion och livsåskådningar
• Få en förståelse för vad ämnet religionskunskap innehåller och vad du ska lära dig på högstadiet

• Religioner och andra livsåskådningar
• Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap och identitet
• Tolkning av religiös symbolik i urkunder, ritualer och estetiska uttryck
• Orientering om sekulära livsåskådningar, till exempel humanism och ateism

Reflektera över:

• Vad betyder det att ha en livsåskådning?
• Vad är en religion och vad kan den innehålla?
• Var möter vi religion i samhället?

För folkgruppen anangu, som bor vid klippan, är Uluru heligt.

• Deras religiösa syn är att hela naturen (stenar, floder, berg) hör till gudarna
• Enligt deras myt har Uluru gett folket ett heligt uppdrag: de måste skydda berget mot allt ont
• Om någon skadar sig eller dör på Uluru har de misslyckats med sitt uppdrag
• När turismen ökade på 1950-talet blev detta ett hot mot deras tro, då turister skadade sig och omkom

På 1980-talet började myndigheterna ta hänsyn till ursprungsbefolkningen.

• Man hoppades att turister frivilligt skulle avstå från att klättra
• Vissa köpte t-shirts med texten “I didn’t Climb Ayers Rock” av respekt
• Anangu menade dock att detta inte räckte och att det kränkte deras religion
• Lösning: Till slut beslutades det år 2019 att inga andra än anangu själva längre får bestiga berget

En livsåskådning är något som hjälper oss att förstå våra liv, den värld vi lever i och hur vi ska förhålla oss till detta.

• Alla människor har någon form av livsåskådning, även om vi inte är medvetna om det
• Den kan bygga på filosofi eller politik
• Den kan höra samman med konst, naturen eller idrott
• Den kan också vara kopplad till en specifik religion

Livsåskådningar är meningsskapande eftersom de kan ge svar på viktiga frågor om livet:

• Varför finns vi till?
• Vad händer efter döden?
• Hur ska jag leva mitt liv?

Eftersom livsåskådningar är så viktiga uppfattas de ofta som något heligt (något som skiljer sig från vardagen och som man inte ska ändra på).

Livsåskådningar får också betydelse genom handlingar.

Om fler delar samma livsåskådning, uppfattar samma saker som heliga och utför samma handlingar, skapas en stark gemenskap och tillhörighet.

Livsåskådningar har inte alltid stor betydelse. Sammanhanget avgör.

Det är svårt att beräkna hur många som tillhör en livsåskådning.

• I Sverige är det förbjudet för staten att registrera religionstillhörighet
• Vad betyder “tillhörighet”? Är det samma som “medlem”, “troende” eller “anhängare”?
• Svenska kyrkan har 5,6 miljoner *medlemmar*. Socialdemokraterna har 75 000 *medlemmar*. Men hur många är *anhängare*?
• Kan någon annan bestämma din tillhörighet (t.ex. ett barn)?

Religioner kan ses som livsåskådningar som erbjuder ett “paket” med olika innehåll.

• Man kan välja vad i “paketet” som är betydelsefullt
• Man kanske aldrig använder vissa delar, medan andra alltid är viktiga
• Den här delen fokuserar på religioners innehåll, som:
  • Heliga riter
  • Heliga berättelser
  • Tro på gud eller gudar

• I alla religioner finns platser som anses heliga (t.ex. Uluru, eller Jerusalem för judar, kristna och muslimer)
• Heliga handlingar kallas för riter
• De vanligaste riterna är:
  • Böner
  • Religiösa ceremonier
  • Övergångsriter
  • Uppoffringar

Till alla religioner hör heliga berättelser som förklarar viktiga tankar om livet, döden och förhållandet till gudarna.

• Vissa kallas myter
• I vissa religioner samlas de i heliga skrifter, s.k. religiösa urkunder

Myter handlar nästan alltid om gudar och deras förhållande till människorna.

• De besvarar livsfrågor som: Hur skapades världen? Varifrån kommer döden?
• Viktigt: Ordet “myt” betyder inte “osann” i religionskunskap
• De uppfattas som meningsskapande berättelser som förklarar verkliga problem
• Många myter förklarar hur jorden uppstod (skapelseberättelser)

I vissa religioner har de religiösa berättelserna skrivits ned och samlats i böcker, s.k. urkunder.

• De innehåller skildringar om viktiga personer och levnadsregler (etiska regler)
• Hinduism: Upanishaderna
• Buddhism: Tripitaka
• Judendom: Tanakh
• Kristendom: Bibeln
• Islam: Koranen

Religionsforskare delar in religioner baserat på hur man tänker om gudar.

• Kvinnornas roll är sällan att leda och stå i centrum
• Svenska kyrkan fick sin första kvinnliga präst 1960 och sin första kvinnliga ärkebiskop (Antje Jackelén) 2014
• Idag är två av tre nyvigda präster i Svenska kyrkan kvinnor
• När det gäller manligt och kvinnligt påverkar samhället och religionerna varandra

Forntidsforskaren Marija Gimbutas menade att det fanns ett starkt kvinnligt inslag i antika religioner.

• Hon menade att detta tydde på att de äldsta samhällena kunde ha varit matriarkat (samhällen där kvinnor hade makten)
• Bevis?
  • Dyrkan av jordgudinnor (Magna Mater, Gaia)
  • Tusentals små kvinnostatyer i lera från stenåldern
  • Myter om amasoner

Gimbutas har fått stöd, men också mycket kritik.

Feminism: Tanken att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och samma möjligheter.

• Inom alla världsreligioner kämpar feminister för att kvinnor ska få större plats och att religionerna ska tolkas så att kvinnors erfarenheter räknas
• Judiska feminister: Lyfter fram kvinnliga sidor hos Gud
• Kristna feminister: Betonar Jesus kvinnliga lärjungar
• Muslimska feminister: Framhåller att profeten Muhammed visade att kvinnor var lika mycket värda som män (t.ex. Khadija, Fatima, Aisha)

Religioners inflytande i samhället förändras över tid.

• I vissa länder styr religiösa lagar; i andra har religionen nästan ingen påverkan alls
• I Sverige var Svenska kyrkan en del av staten fram till år 2000
• Fram till 1996 blev nyfödda automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan
• Än idag måste Sveriges kung eller drottning tillhöra den evangeliska lutherska tron

Religionsfrihet: Rätten att tillhöra vilken religion man vill, men också rätten att stå utanför alla religioner.

Religionsfriheten är inte självklar överallt.

• Människor förföljs, torteras och dödas för sin tro
• I vissa länder är det förbjudet att kritisera religion eller att konvertera (byta religion)
• I länder som Sverige förekommer hatbrott (kränkningar, misshandel) på grund av religionstillhörighet
• FN:s deklaration gör det möjligt att säga att detta är fel

• I svensk grundskola blev religionskunskap ett ämne 1969
• Innan dess hette ämnet kristendomskunskap, och syftet var att uppfostra eleverna *in i* kristendomen (konfessionell utbildning)
• Fram till 1950-talet var morgonbön obligatoriskt
• Från 1969 ska ämnet handla om *alla* religioner och vara icke-konfessionellt (objektivt)

• Heliga handlingar (riter) kan vara böner, ceremonier, övergångsriter (dop, bröllop) och uppoffringar (fasta)
• Heliga berättelser kallas myter och finns samlade i urkunder (t.ex. Bibeln, Koranen)

• Förståelsen av gud kan vara: monoteism (en gud), polyteism (många gudar), animism (andar i naturen) eller panteism (allt är gud)
• Kvinnor har ofta haft en underordnad roll i religioner, men detta utmanas
• Religioners roll i samhället förändras över tid (t.ex. religionsfrihet, skolämnet)