Det här avsnittet handlar om demokratin i Sverige.

• Fundera över vad du redan vet om demokratin i Sverige.
• Hur kan du som medborgare påverka de demokratiska beslut som tas?
• Vi kommer att titta på mål, centralt innehåll och din förförståelse.

Målet med det här avsnittet är att du ska kunna:

• Reflektera över medborgares rättigheter och skyldigheter.
• Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i demokratiska dilemman.
• Få en förståelse för hur alla kan påverka i ett demokratiskt samhälle.
• Förstå hur Sveriges politiska system fungerar på olika nivåer (kommun, riksdag).
• Känna till hur Sverige samarbetar med andra länder, till exempel i EU.
• Analysera hur Sveriges grundlagar ligger till grund för vår demokrati.

• Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
• Sveriges politiska system: EU, riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner.
• Sveriges grundlagar.
• Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer och samhället.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument.

Påverkar politiska beslut ditt liv? Ja, väldigt mycket!

• Beslut om din skola, läkartider och bussar är politiska.
• Större frågor som klimat, invandring och skatter är också politiska.
• Beslut fattas på olika nivåer: Kommuner (lokalt), Regioner (regionalt), Riksdag/Regering (nationellt) och EU (internationellt).
• Vart fjärde år är det val. Även om du inte får rösta än, finns det många sätt att göra din röst hörd.

Sveriges statsskick (reglerna för hur Sverige styrs) står i grundlagen Regeringsformen.

• Vi röstar fram politiker som representerar oss. Val hålls vart fjärde år.
• Sverige är en rättsstat: Riksdag eller regering får inte lägga sig i hur domstolar dömer.
• Sverige är en monarki: Kungamakten ärvs.
• Kung Carl XVI Gustaf är statschef (landets främste företrädare) men har ingen politisk makt.

• Riksdag och Regering: Sveriges försvar, utrikespolitik, statens budget.
• Regioner: Sjukvård och lokaltrafik.
• Kommuner: Skolor, äldrevård, förskola, vattenförsörjning, avfallshantering, fritidsverksamhet.
• EU: Handel mellan länder, jordbruksstöd, brottsbekämpning, flyktingmottagning.

Sveriges författning består av våra fyra grundlagar. De är våra viktigaste lagar och skyddar vår demokrati.

EU:s lagar och Europakonventionen (om mänskliga rättigheter) står över Sveriges grundlagar.

Samerna i Sverige har en egen politisk instans – Sametinget.

• Det är både en statlig myndighet och ett folkvalt parlament.
• Har 31 folkvalda ledamöter.
• Beslutar om samisk kultur, forskning och politik.
• Viktiga frågor: levande samisk kultur, samiska språket, renarnas betesmarker.
• Val till Sametinget hålls vart fjärde år (ej samma år som riksdagsvalet).

Riksdagen beslutar om frågor som gäller hela Sverige:

• 1. Förslag: En proposition (från regeringen) eller motion (från ledamot) lämnas till riksdagen.
• 2. Utskott: Förslaget skickas till ett utskott (arbetsgrupp) som utreder frågan.
• 3. Partigrupper: Ledamöterna i utskottet diskuterar med sina partigrupper.
• 4. Betänkande: Utskottet skriver ett betänkande (ett förslag till beslut).
• 5. Debatt: Förslaget debatteras av alla ledamöter i kammaren.
• 6. Omröstning: Riksdagen röstar (ja, nej, eller avstår).
• 7. Verkställande: Regeringen får ansvaret att genomföra beslutet, ofta med hjälp av myndigheter (t.ex. Transportstyrelsen).

Aida Birinxhiku (S) valdes in 2022, då 23 år gammal och yngst i riksdagen.

• Hon började i SSU i nian för att motverka orättvisor.
• En vanlig vecka: Stockholm (tis-tors) och valkretsen i Halland (mån, fre).
• Arbetar i näringsutskottet.
• Dagarna är långa och fyllda med möten, debatter och inläsning.
• Aidas uppmaning: “Gå med i en organisation, engagera dig i elevrådet… och kontakta politiker! De svarar gärna.”

Riksdagen utser statsministern, som utser sin regering. Regeringen styr landet men måste ha stöd av riksdagen (parlamentarism).

Regeringens viktigaste uppgifter:

• Komma med förslag på nya lagar (propositioner).
• Presentera budgetpropositionen (viktigast!).
• Se till att riksdagens beslut genomförs.
• Sköta utrikespolitiken och EU-samarbetet.
• Leda Sveriges militära försvar.

Regeringen tar hjälp av myndigheter och offentlig förvaltning för att se till att riksdagens beslut blir verklighet.

• Exempel: Skolverket, Skatteverket, Polisen, Försäkringskassan.
• Regeringen ger myndigheterna uppdrag, men…
• Ministerstyre är förbjudet! En minister får *inte* gå in och påverka enskilda beslut som en myndighet fattar.

Det är viktigt att politiker och myndigheter kontrolleras så att de sköter sig och inte missbrukar sin makt.

• Offentlighetsprincipen: Allt som myndigheter gör och skriver är offentligt, så att medborgare och media kan granska.
• Interpellationer: Riksdagsledamöter kan ställa direkta, skriftliga frågor till ministrar i regeringen.

Sverige har 21 regioner.

Främsta ansvarsområden:

• Hälso- och sjukvård (sjukhus, vårdcentraler)
• Viss kultur
• Lokaltrafik (bussar, tåg)

Regionerna får sina pengar från regionskatten (som alla i regionen betalar) och bidrag från staten.

Sverige är indelat i 290 kommuner.

• Politikerna i kommunen bestämmer om t.ex. skolor, var man får bygga hus och hur hög kommunalskatten ska vara.
• Kommuner är olika stora: Kiruna (störst yta) är 2000 ggr större än Sundbyberg (minst yta).
• Stockholm har flest invånare (nära 1 miljon), Bjurholm har færrest (under 2 500).

Uppbyggt ungefär som riksdag och regering:

• Kommunfullmäktige: Kommunens “riksdag”. Fattar de stora besluten.
• Kommunstyrelsen: Kommunens “regering”. Har hand om ekonomin och ser till att beslut verkställs.
• Nämnder: Politiskt ansvariga för olika områden (t.ex. Skolnämnd, Kulturnämnd).

I Sverige har vi fyra allmänna val:

• Till Riksdagen
• Till Regionfullmäktige
• Till Kommunfullmäktige
  (Dessa tre sker samtidigt, en söndag i september vart fjärde år.)

• Till Europaparlamentet
  (Sker vart femte år.)

(Det finns även Kyrkoval, men det räknas inte som allmänt eftersom bara medlemmar i Svenska kyrkan får rösta.)

Sverige har allmän och lika rösträtt – allas röster är lika mycket värda.

• Valdeltagande (Riksdag): Ofta över 85% (högt internationellt).
• Valdeltagande (EU): Mycket lägre, drygt 50% (2024).
• Vem får rösta? Du ska ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare.
• Undantag: För val till region och kommun får även EU-medborgare (samt Island/Norge) rösta om de är folkbokförda här. Andra medborgare får rösta om de varit folkbokförda i Sverige i minst 3 år.

Partier kan placeras på två skalor för att visa vad de tycker:

• Höger-Vänster-skalan: Handlar om ekonomi (hög/låg skatt, statens inflytande).
• GAL–TAN-skalan: Handlar om kulturella och samhälleliga värderingar.

• Man kan rösta i vallokal på valdagen eller förtidsrösta veckorna innan.
• Man röstar i tre val samtidigt, med olikfärgade valsedlar:
  Gul: Riksdagsvalet
  Blå: Regionvalet
  Vit: Kommunalvalet
• Man kan personrösta genom att sätta ett kryss för en specifik kandidat.
• Man kan rösta blankt (lämna en tom valsedel) för att visa missnöje men ändå delta.