Ekonomi

Ekonomiska system, kretslopp och global handel

Ekonomiska system

Konjunkturer

Global ekonomi

Mål med avsnittet

Känna till olika ekonomiska system
Förstå det ekonomiska kretsloppet och utbud/efterfrågan
Redogöra för statens mål med ekonomisk politik
Förklara vad frihandel är och dess betydelse för Sverige
Analysera den globala ekonomins konsekvenser

Centralt innehåll

Ekonomiska system

Marknadsekonomi, planekonomi, kretsloppsekonomi och blandekonomi

Ekonomiskt kretslopp

Hur hushåll, företag, offentlig sektor och banker samverkar

Konjunkturer

Hög- och lågkonjunktur, inflation och ekonomisk politik

Global ekonomi

Frihandel, internationell handel och globalisering

Förförståelse

“Vad din familj konsumerar och vad ni bidrar med i samhällets ekonomi påverkar många andra.”

Samverkan

Hushåll, företag, banker och offentlig sektor påverkar varandra

Globalisering

Varor och pengar förflyttas snabbt över statsgränser

Reflektera: Vilka länder kommer dina kläder, mobiltelefon och cykel ifrån? Hur påverkar dina köp resten av världen?

Case: I en klännings spår

En klänning köpt i Västerås för 498 kr har en lång resa bakom sig från bomullsfält i Uzbekistan till fabrik i Kambodja.

Camilla i Västerås köper klänning för 498 kr
Ravy i Kambodja syr klänningen för 2 kr/st
Mufazar (12 år) i Uzbekistan plockar bomull för 20 öre
Jens i Stockholm beställer från fabriken i Kambodja
Globalt produktionskedja med stora skillnader

Ekonomiska system

Marknadsekonomi

Fri konkurrens styr priser
Utbud och efterfrågan bestämmer pris
Privat ägande av företag
Exempel: Jordgubbsförsäljning på Hötorget

Planekonomi

Staten styr produktion och priser
Statligt ägande av produktionsmedel
Exempel: Nordkorea, tidigare Sovjet
Ineffektivt system med brist på varor

Kretsloppsekonomi

Hållbarhet i fokus
Resurser ska räcka till framtida generationer
Återvinning och miljövänlig produktion
Exempel: Pant på burkar, skatt på plastpåsar

Blandekonomi

Kombination av olika system
Marknadsekonomi med inslag av planekonomi
Exempel: Sverige, USA, de flesta länder
Offentlig sektor och välfärdstjänster

Utbud och efterfrågan

I en marknadsekonomi bestäms priset på varor och tjänster av utbud och efterfrågan.

Stort utbud + Liten efterfrågan

= Lågt pris

Litet utbud + Stor efterfrågan

= Högt pris

Exempel: När O’boy tog slut 2018 erbjöds den till skyhöga priser på Blocket.

Ekonomiskt kretslopp

Hushåll

Förser företag med arbetskraft, får lön, betalar skatt, konsumerar varor

Företag

Anställer arbetskraft, betalar löner och skatter, producerar varor

Offentlig sektor

Erbjuder välfärdstjänster, finansieras av skatter, anställer arbetskraft

Banker

Förmedlar pengar från sparare till låntagare, erbjuder ränta

Konjunkturer

Högkonjunktur

Stor efterfrågan på varor och tjänster
BNP ökar
Låg arbetslöshet
Höga skatteintäkter
Risk för inflation

Lågkonjunktur

Låg efterfrågan på varor och tjänster
BNP sjunker
Hög arbetslöshet
Lägre skatteintäkter
Företag tvingas lägga ned

Konjunkturer är naturliga svängningar i ekonomin – både goda och sämre tider påverkar alla i samhället.

Inflation

Inflation innebär att den allmänna prisnivån i landet höjs, eller med andra ord att pengar blir mindre värda.

Man får betala mer pengar för samma vara
Skapar oro på marknaden
Svenska varor blir dyrare utomlands
Kan förvärra en högkonjunktur
Riksbankens mål: inflation på ca 2%

Ekonomisk politik

Statens tre mål

Ekonomisk tillväxt, hög och jämn sysselsättning, stabilt penningvärde

Penningpolitik

Riksbanken justerar räntan för att påverka inflationen och konjunkturen

Finanspolitik

Staten använder budgeten för att motverka konjunktursvängningar

BNP – Bruttonationalprodukt

Det samlade värdet av alla varor och tjänster ett land producerar

Internationell handel

Handel över nationsgränser är för många länder en nödvändighet för att ta del av varor och tjänster man inte kan producera själv.

Frihandelsavtal minskar handelshinder
WTO – Världshandelsorganisationen
EU är en tullunion
Protektionism skyddar inhemsk produktion
Handelskrig när länder höjer tullar mot varandra

Sveriges ekonomi

Export

70% av exporten är varor
Högteknologiska industrivaror
Största marknader: Tyskland, Norge, Finland, Danmark
Tjänsteexport ökar snabbast
Export större än import

Import

Viktigaste importvaror: olja, bilar, elprodukter
Över 80% från EU-länder
Tjänsteimport: affärstjänster, patent, licenser
Import för mer än 2 000 miljarder kronor

Sverige är starkt beroende av internationell handel – både export och import är viktiga för ekonomin.

Global ekonomi

Globalisering innebär att människor, varor och pengar rör sig lättare mellan länder än någonsin tidigare.

Länder blir mer beroende av varandra
Teknisk utveckling möjliggör globalisering
Multinationella företag driver global handel
Kriser sprider sig snabbt över gränser
Klyftor mellan rika och fattiga länder

Globaliseringens möjligheter och utmaningar

Möjligheter

Arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt
Länder tar sig ur fattigdom
Billigare varor för konsumenter
Möjligheter till utbildning och jobb
Teknisk utveckling och innovation

Utmaningar

Ökade klyftor mellan länder
Vissa länder hamnar utanför
Låga löner och dåliga arbetsvillkor
Ohållbart utnyttjande av naturresurser
Sårbarhet för globala kriser

Banker och sparande

Traditionella banker

Handelsbanken, Nordea, Swedbank

Fintech-banker

Digitala tjänster, billigare och flexiblare

Nischbanker

ICA-banken, Bank Norwegian

Bankgarantin: Skyddar sparande upp till 1 050 000 kr per kund och bank.

Sparformer

Sparkonto

Låg risk, låg ränta, begränsade uttag

Aktier

Hög risk, hög möjlig avkastning, ägarandel i företag

Aktiefonder

Spridd risk, paket med flera aktier, professionell förvaltning

Räntefonder

Låg risk, lånar ut till staten eller företag

Digitala betalsystem

Traditionella system

SEK – Svenska kronor
BankID – Elektronisk id-handling
Swish – Mobila betalningar på några sekunder
E-valuta – Riksbankens planerade digitala valuta

Kryptovalutor

Bitcoin – Decentraliserad digital valuta
Ingen statlig eller bankkontroll
Används till illegal handel
Omöjligt att förfalska
Inget skydd vid krasch eller konkurs

Sammanfattning

Ekonomiska system

Marknadsekonomi – fri konkurrens
Planekonomi – statlig styrning
Kretsloppsekonomi – hållbarhet
Blandekonomi – kombination

Ekonomiskt kretslopp

Hushåll, företag, offentlig sektor, banker
Arbetskraft, löner, skatter, varor
Ömsesidigt beroende

Konjunkturer och politik

Hög- och lågkonjunktur
Inflation och BNP
Penning- och finanspolitik
Riksbanken och Finansdepartementet

Global ekonomi

Frihandel och WTO
Globaliseringens möjligheter och utmaningar
Sveriges beroende av internationell handel
Digitala betalsystem

Viktiga begrepp

Ekonomiska system

Marknadsekonomi – Fri konkurrens styr priser
Planekonomi – Staten styr produktion och priser
Blandekonomi – Kombination av olika system
Utbud och efterfrågan – Styr priser på marknaden
Jämviktspris – Balans mellan utbud och efterfrågan

Makroekonomi

BNP – Bruttonationalprodukt
Inflation – Prisstegring
Konjunktur – Ekonomiska svängningar
Ränta – Kostnad för lån/ersättning för sparande
Arbetslöshet – Andel som söker men inte får arbete

Tack!

Du har nu gått igenom avsnittet “Ekonomi”

Nästa steg

Använd denna kunskap för att förstå samhällsekonomin, fatta kloka ekonomiska beslut och analysera globala ekonomiska frågor!