Målet med det här avsnittet är att du ska kunna:

• Hur EU är uppbyggt
• Hur beslut tas i EU
• Känna till EU:s historia
• Vad de fyra friheterna är
• Få en förståelse för hur EU påverkar dig
• Reflektera över de utmaningar som EU står inför
• Förstå hur lobbyism fungerar

• Sveriges politiska system med Europeiska unionen.
• Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer och samhället.
• Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
• Lokala, nationella och globala samhällsfrågor.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument.

Sverige är en del av EU och därför påverkas du och din vardag.

• Ett exempel är de lagar EU beslutar om och som Sverige måste följa.
• Du märker det också genom att du kan resa utan pass mellan de flesta EU-länder.
• Du kan också välja att studera på skolor i andra EU-länder.

Reflektera över:

• Hur märker du av EU?
• Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med att vara med i EU?
• Var ligger makten i EU? (Eller: Var tas beslut i EU?)

Sommaren 2018 var extremt varm i Sverige.

• Juli 2018 blev den varmaste månaden på 260 år.
• Bristen på regn ledde till en höjd brandrisk i hela landet.
• I mitten av juli hade femtio stora skogsbränder uppstått.
• Fyra av bränderna var så allvarliga att räddningstjänsten inte visste om det skulle gå att släcka dem.

Sverige skulle ha svårt att klara situationen på egen hand.

• Det som gjorde att många bränder släcktes var hjälp från andra länder.
• Detta skedde tack vare samarbeten med grannländer och vårt medlemskap i EU.

Sverige bad om hjälp genom ECPM (Europeiska unionens civilskyddsmekanism).

• ECPM är en överenskommelse om att hjälpa varandra vid katastrofer.
• Italien, Frankrike och Portugal skickade sex specialbyggda flygplan för att vattenbomba.
• Helikoptrar kom från Litauen och Tyskland.
• 139 brandmän från Polen, 55 från Tyskland och många från Danmark kom också.

Att styra 27 länder tillsammans är komplicerat.

• EU är delvis en överstatlig organisation. Det betyder att många beslut som tas på EU-nivå måste medlemsländerna följa.
• Hur många ledamöter ett land har i parlamentet beror på hur många som bor i landet.
• Vissa tycker detta är orättvist och vill att varje land ska ha en röst (som i FN).

• Europeiska rådet
• Europeiska kommissionen
• Ministerrådet (Europeiska unionens råd)
• Europaparlamentet

• Består av EU-ländernas stats- eller regeringschefer (t.ex. Sveriges statsminister).
• Träffas fyra gånger om året i Bryssel (kallas EU-toppmöten).
• Uppgift: Bestämma vad EU ska prioritera och dra upp riktlinjer för samarbetet.

• Uppgift: Ta initiativ till nya lagar och se till att lagar efterlevs.
• Lägger också förslag på EU:s budget.
• Består av 27 EU-kommissionärer (en från varje land).
• Viktigt: Kommissionärerna ska se till hela unionens bästa, och får *inte* ta instruktioner från sina hemländer.

• Här representeras varje medlemsland av en minister.
• Vilken minister som åker beror på ämnet (t.ex. utbildningsministrar möts för att diskutera utbildning).
• Uppgift 1: Fatta beslut om nya lagar (tillsammans med Europaparlamentet).
• Uppgift 2: Ingå internationella avtal (t.ex. handelsavtal) för EU:s räkning.

• Ska ta till vara medborgarnas intressen.
• Har 720 ledamöter från alla länder (Sverige har 21).
• Ledamöterna väljs på fem år av invånarna i varje land.
• Ledamöterna sitter inte landvis, utan i partigrupper (t.ex. alla socialdemokrater sitter ihop, alla konservativa sitter ihop).

Parlamentet har tre stora uppgifter:

• Stifta lagar (tillsammans med ministerrådet).
• Besluta över EU:s budget (tillsammans med ministerrådet).
• Utse kommissionens ordförande och godkänna (eller avsätta) hela kommissionen.

• En lobbyist är en person som har till jobb att påverka politiker att rösta på ett visst sätt.
• Eftersom EU-beslut påverkar över 446 miljoner människor är detta viktigt.
• Det finns ca 30 000 lobbyister i Bryssel.
• De kan jobba för:
  • Företag (t.ex. lastbilstillverkare)
  • Icke-vinstdrivande organisationer (t.ex. miljögrupper)
  • Offentliga organisationer (t.ex. Sveriges kommuner)

• Startade efter Andra världskriget för att förhindra fler krig.
• Tanken: Om länder hade gemensamt ansvar för kol- och stålindustrin (grunden för vapen) kunde man hindra ny militär upprustning.

• 1957: Romfördraget. Frankrike, Italien, Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg skrev på.
• De bildade en tullunion (inga tullar mellan sig, men gemensam tull utåt).
• De fick också gemensam jordbruks- och handelspolitik.
• Samarbetet kallades Europeiska gemenskapen (EG).

• 1986: Beslut om de fyra friheterna (mer om dem snart).
• 1992: Maastricht-fördraget.
  • EG bytte namn till Europeiska unionen (EU).
  • Man beslutade att bilda en gemensam valuta (Euron) och ha en gemensam utrikespolitik.
• 2009: Lissabonfördraget. Ändrade strukturen och satte upp regler för hur ett land kan lämna EU.

• EU tar inte upp någon skatt från medborgarna.
• EU får in pengar genom en medlemsavgift som varje land betalar.
• Sverige betalar mellan 24 och 44 miljarder kronor per år.
• Ca 90% av pengarna går tillbaka till EU-länder som stöd och bidrag. Detta kallas återflöde.
• Sverige får tillbaka mindre än vi betalar, eftersom vår ekonomi är starkare. Tanken är att minska klyftorna mellan länderna.

Fri rörlighet ska gälla för:

• 1. Toppmöten:
  Europeiska rådet (statscheferna) presenterar riktlinjer för framtiden.
• 2. Kommissionen:
  EU-kommissionen föreslår en ny lag. Förslaget skickas till medlemsländerna, Ministerrådet och Europaparlamentet.

• 3. Nationella parlament:
  De nationella parlamenten (t.ex. Sveriges riksdag) tar ställning till lagförslaget.
• Sveriges regering måste informera riksdagen om sin åsikt och lyssna på deras synpunkter.
• Parlamenten kontrollerar subsidiaritetsprincipen.

• 4. Europaparlamentet:
  Parlamentet röstar om förslaget. Kan också föreslå ändringar.
• 5. Ministerrådet:
  Tar ställning till förslaget som parlamentet beslutat om.

Det finns många saker EU bestämt som blivit en del av vår vardag:

• Mobilsamtal och mobildata kostar lika mycket i alla EU-länder som hemma.
• Kortbetalningar i andra EU-länder kostar inget extra.
• Rätt att studera och arbeta i andra EU-länder.
• Resa utan pass inom Schengenområdet.
• Rätt till nödvändig sjukvård i andra EU-länder (med det blå kortet).
• Gemensamt nödnummer: 112.

Alla är inte positiva till EU. Den fria rörligheten kritiseras.

• EU-migranter: Grupper som försörjer sig genom att tigga har blivit en vanligare syn.
• “Brain drain”: Fattigare länder (t.ex. Bulgarien) drabbas hårt när unga lämnar landet för att jobba i andra EU-länder, vilket minskar deras arbetskraft och skatteinkomster.

• Eftersom det är fritt att röra sig *inom* EU, blir EU:s yttre gränser extra viktiga.
• Dublinförordningen: Säger att flyktingar ska söka asyl i det första EU-land de kommer till. Detta skapar stora problem för länder som Grekland och Italien.
• Frontex: En EU-myndighet som samordnar ländernas gränsarbete.
• Brottslighet: Den fria rörligheten gör också att kriminaliteten blir rörlig.

• Sverige var länge alliansfritt, men inte sedan vi gick med i EU (1995) och Nato (2024).
• Sverige är med i Pesco, en europeisk försvarsunion.
• Solidaritetsklausulen: Säger att medlemsländerna ska hjälpa varandra vid terrorattacker, naturkatastrofer eller olyckor (som vid skogsbränderna 2018).

EU har flera utmaningar. Storbritanniens utträde (Brexit) 2016 var en stor händelse.

Tre huvudorsaker till Brexit:

• Ekonomi: Man ville inte betala medlemsavgiften.
• Självbestämmanderätt: Irritation över att EU (Tyskland/Frankrike) kunde påverka brittisk politik (nationalism).
• Invandring: Man var emot flyktingmottagande och den fria rörligheten.

EU:s grundläggande värderingar (demokrati, frihet, mänskliga rättigheter) utmanas inifrån.

• Nationalism skapar problem i länder som Ungern och Polen.
• I Ungern har lagar införts som diskriminerar HBTQI-personer och yttrandefriheten har inskränkts.
• Rättssäkerheten har påverkats då styrande partier vill bestämma över domare.
• EU har röstat för att granska Ungern och har gett Polen böter.
• Detta skadar förtroendet för EU som ett demokratiprojekt.

• EU är ett samarbete mellan 27 länder för fred och välstånd.
• De 4 viktigaste institutionerna: Europeiska rådet (sätter riktlinjer), Kommissionen (föreslår lagar), Europaparlamentet (folkvalt) och Ministerrådet.
• Europaparlamentet och Ministerrådet fattar beslut om nya lagar tillsammans.
• Vart femte år röstar vi till Europaparlamentet.

• Alla länder betalar en medlemsavgift och får tillbaka pengar som bidrag.
• 19 av 27 länder har euron som valuta.
• De fyra friheterna: Fri rörlighet för varor, tjänster, människor och pengar.
• Vår vardag påverkas: Vi har rätt att studera och arbeta i andra länder.

• Kritik mot EU: Den fria rörligheten utnyttjas på fel sätt, och EU:s yttre gränser är en svår fråga.
• Utmaningar: Brexit (Storbritannien lämnade), relationer med USA och Ryssland.
• Utmaningar: Vissa medlemsländer (Ungern, Polen) följer inte EU:s grundläggande demokratiska värderingar.