Övningar om Europeiska unionen
Testa dina kunskaper om EU med dessa frågor.
Fråga 1: Flervalsfråga
Hur många medlemsländer består Europeiska unionen (EU) av idag?
Fråga 2: Sant eller falskt
Sverige blev medlem i EU 1995.
Fråga 3: Välj rätt begrepp
Grunden till EU lades efter vilket av följande begrepp?
Fråga 4: Flera rätta svar
Vilka av följande länder var bland de sex ursprungliga som inledde samarbetet i Kol- och stålgemenskapen 1952? (Välj alla som stämmer)
Fråga 5: Välj rätt alternativ
Vilken typ av politisk union är EU?
Para ihop begreppen med rätt förklaring
Klicka på ett begrepp och sedan på rätt förklaring för att para ihop dem.
Begrepp
- Folkomröstning
- Tull
- Överstatlig organisation
- Asyl
- Frihandel
- Monopol
- Valuta
- Fördrag
- Subsidiaritetsprincipen
Förklaringar
- Innebär att alla röstberättigade medborgare får rösta i en politisk fråga.
- Innebär att den som importerar en vara till ett land måste betala pengar till staten för att få ta in den i landet.
- Är en organisation där medlemmarna är stater som har överfört en del av sin makt att fatta beslut till organisationen.
- Innebär att en person får stanna i ett land dit han eller hon har flytt.
- Är handel mellan olika länder som är befriad från tullar och annat som gör handeln dyrare eller svårare.
- Innebär att det bara finns ett företag som säljer en viss vara eller tjänst.
- Är ett lands pengar, det myntslag som används i ett land när man ska köpa något.
- Är en skriftlig överenskommelse mellan två eller flera länder som representanter för länderna har undertecknat.
- Innebär inom EU att beslut ska fattas på så låg nivå som möjligt.
Så styrs EU
Arbetet inom EU sker genom nära samarbete med medlemsstaternas regeringar och nationella parlament. När Sverige gick med i Europeiska unionen 1995 innebar det en stor förändring för Sveriges statsskick. Tidigare hade vi haft tre politiska nivåer: kommuner, regioner samt den statliga nivån med riksdag och regering. Nu tillkom EU-politiken som en fjärde nivå. Grunden för EU-samarbetet anges i EU-fördragen, överenskommelser som fungerar som ”grundlagar” inom unionen. EU har inslag av både mellanstatligt och överstatligt samarbete. Unionen består av självständiga stater och basen för samarbetet är mellanstatligt. På vissa områden, som utrikes- och säkerhetspolitiken, krävs att länderna är eniga om besluten och varje land har vetorätt. På andra områden, som förordningar som Ministerrådet och Europaparlamentet beslutar om, gäller besluten i alla medlemsländer även om de strider mot nationella lagar.
De viktigaste institutionerna är Europaparlamentet, EU-kommissionen, Ministerrådet och Europeiska rådet.
Fråga 6: Flervalsfråga
Vilken av följande EU-institution är den enda som tillsätts genom direkta demokratiska val?
Fråga 7: Flervalsfråga
Vilken institution inom EU ansvarar för att ta fram förslag till nya EU-lagar?
Fråga 8: Flervalsfråga
Vilken EU-institution består av ministrar från medlemsländernas regeringar och fattar beslut om nya EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet?
Fråga 9: Flervalsfråga
Vilken EU-institution består av medlemsländernas stats- och regeringschefer och fastställer de övergripande riktlinjerna för EU:s politik?
Fråga 10: Flervalsfråga
Hur många kommissionärer består EU-kommissionen av?
Fråga 11: Flervalsfråga
Vilken är Ministerrådets viktigaste uppgift?
Fråga 12: Flervalsfråga
Vilka är de fyra grundläggande friheterna inom EU:s inre marknad?
Fråga 13: Sant eller falskt
Alla EU-länder deltar fullt ut i Schengensamarbetet.
Fråga 14: Välj rätt begrepp
Den myndighet som har hand om polissamarbetet i EU kallas _ _ _ _ _ _. Välj rätt begrepp nedan.
Fråga 15: Välj rätt alternativ
Vad innebär subsidiaritetsprincipen inom EU?
Resonerande fråga:
Texten du har läst nämner att EU står inför olika utmaningar, till exempel när det gäller flyktingfrågor och hur stort inflytande EU ska ha. Välj en eller flera utmaningar som EU står inför och resonera kring varför dessa kan vara svåra att lösa för EU-länderna. Hur kan samarbetet inom EU påverkas av sådana svårigheter?
Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22)
Den resonerande frågan är avsedd att bedömas utifrån förmågan att resonera och argumentera, med koppling till LGR22 i Samhällskunskap för årskurs 7-9.
Fokus ligger på att eleven kan föra resonemang om samhällsfrågor utifrån olika perspektiv, använda begrepp och visa på samband.
Exempelsvar för resonerande fråga (baserat på LGR22):
Eleven beskriver någon utmaning för EU, till exempel att det är svårt med flyktingar för att länderna tycker olika. Kanske nämner eleven att Storbritannien lämnade EU och att det var svårt.
Resonemanget är enkelt och kan vara lite ensidigt. Eleven använder några begrepp men förklarar dem inte fullt ut eller visar tydliga samband.
Eleven beskriver några utmaningar för EU, som flyktingfrågor där länderna har svårt att komma överens, och kanske också svårigheter med hur mycket makt EU ska ha i förhållande till länderna. Eleven kan förklara varför det är svårt, till exempel att länderna har olika åsikter och att det påverkar samarbetet negativt, som med Brexit.
Resonemanget är mer utvecklat och eleven försöker se olika sidor av frågan. Eleven använder relevanta begrepp och visar på samband, även om resonemanget inte är helt nyanserat.
Eleven identifierar och analyserar flera komplexa utmaningar för EU, såsom svårigheterna med en gemensam asylpolitik (olika länders vilja/förmåga att ta emot flyktingar) och spänningen mellan överstatligt och mellanstatligt samarbete (inflytandefrågan). Eleven resonerar nyanserat kring orsakerna till dessa svårigheter, t.ex. historiska, ekonomiska eller politiska skillnader mellan medlemsländerna.
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa utmaningar påverkar EU:s förmåga att agera och samarbeta på både kort och lång sikt. Relevanta begrepp används med precision och eleven visar på tydliga och komplexa samband mellan olika faktorer. Resonemanget kan inkludera olika perspektiv och en framåtblick kring möjliga konsekvenser eller lösningar.