Målet med det här avsnittet är att du ska:

• Få kunskap om hinduism och dess olika traditioner.
• Få kunskap om hinduiska världsbilder och religionens framväxt.
• Kunna reflektera över hur hinduism förhåller sig till andra religioner.
• Kunna analysera hur hinduism påverkar och påverkas av samhället.

• Centrala tankegångar inom… hinduism…
• Likheter och skillnader i religiösa tolkningar och praktiker…
• Tolkning av… religiös och livsåskådningsmässig symbolik och mening i… andra religiösa urkunder, samt i ritualer och estetiska uttryck.
• Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.
• Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt…

Inom hinduism finns det många olika sätt att praktisera religion. Variationerna är fler än i någon annan världsreligion.

• Synen på vilken eller vilka gudar som är viktigast skiftar stort.
• Något som förenar de flesta hinduer är dock tanken på återfödelsen.
• Det yttersta målet för de flesta hinduer är moksha – att befrias från återfödelsens kretslopp.
• Ord och begrepp: yoga, samsara, karma, kaster

Reflektera över:

• Vad är typiskt för hinduism?
• Hur ser hinduer på livet och döden?
• Hur påverkar hinduism det indiska samhället?

• Typ: Både mono- och polyteistisk; en samlingsbeteckning för många traditioner.
• Antal i världen: drygt 1 miljard (var åttonde människa på jorden).
• Central tanke: Självet (atman) återföds efter döden. Målet är att undgå återfödelsen (moksha).
• Grundare: Saknas.
• Helig byggnad: Tempel (mandir/kovil).
• Religiös ledare/lärare: Guru.
• Viktiga högtider: Diwalifesten (ljusfesten) och Holifesten (vårfesten).
• Viktiga riter: Puja (offer), darshan (skådande).

Hinduism är snarast en samlingsbeteckning för många olika religiösa föreställningar. Det finns flera unika drag:

• Det finns ingen “grundare” (som Mose, Jesus eller Muhammed).
• Det finns ingen enskild “helig skrift” (som Bibeln eller Koranen), utan en mycket stor och omfattande litteratur.
• Det finns ingen gemensam organisation eller “kyrka”.
• Det finns många olika uppfattningar om det gudomliga (en Gud, många gudar, eller allt är Gud).

De flesta hinduer kan enas om fem centrala begrepp för religionen:

• Brahman – den oändliga urgrunden
• Atman – det innersta självet
• Samsara – återfödelsens kretslopp
• Karma – handlingarnas betydelse
• Moksha – befrielsen från återfödelse

• Livet är i grund och botten ett lidande, eftersom de ständiga återfödelserna drivs av begär (en ständig önskan efter något).
• Det slutgiltiga målet är därför att slippa födas på nytt.
• Detta mål kallas Moksha, som betyder “befrielse”.
• Befrielsen innebär att atman återgår till sitt ursprung (brahman) i ett tillstånd av oändlig lycka, kunskap och frihet.

Ordet Yoga betyder “ansträngning” eller “koncentration” och beskriver de olika vägarna till moksha.

• Handlingens väg (karma-yoga): Att sköta sitt liv och sina plikter (dharma) utan att tänka på egen vinning eller belöning.
• Kunskapens väg (jnana-yoga): Att nå befrielse genom att studera heliga texter och få djupa insikter från en guru (visdomslärare) för att förstå atmans sanna natur.
• Hängivelsens väg (bhakti-yoga): Att helhjärtat ägna sig åt en särskild gudom genom offer, böner, sång och meditation.

• Induskulturen (ca 2500 f.v.t.): En högkultur uppstod vid floden Indus (i dagens Pakistan) med stora städer som Mohenjo-daro och Harappa. Det är osäkert om deras religion har koppling till dagens hinduism.
• Indoarierna (ca 1500 f.v.t.): Ett nomadfolk som invandrade och tog med sig sin religion (offer, präster/brahminer) och sina heliga texter, Vedaskrifterna. En ny högkultur uppstod längs floden Ganges.
• Namnet: Ordet “hindu” är persiska för “person vid floden Indus”. Begreppet “hinduism” myntades av britterna på 1800-talet. Vissa hinduer föredrar namnet sanatana-dharma (den uråldriga läran).

• Nya tolkningar (ca 600 f.v.t.): Tankarna om karma och återfödelse blev viktiga. Samtidigt uppstod jainism och buddhism i samma område.
• Hinduismens “storhetstid” (ca 300-1000 v.t.): Vishnu och Shiva blev de viktigaste gudarna. Stora stentempel byggdes, och religionen spreds till Sydostasien.
• Muslimska riken (ca 1000-1800): Mogulriket styrde nästan hela Indien. Hinduismen tilläts och den nya religionen sikhism uppstod.
• Brittiska imperiet (ca 1750-1947): Indien blev en brittisk koloni.
• Självständighet (1947): Kolonin splittrades i det muslimska Pakistan (och Bangladesh) och det hinduiska Indien.

Inom hinduismen ryms flera olika syner på det gudomliga, ofta samtidigt:

• Polyteistisk (Många gudar): Det finns många lokala gudar, och gudar som alla hinduer känner till.
• Monoteistisk (En Gud): Många menar att alla gudar egentligen bara är olika aspekter eller former av en och samma Gud eller Gudinna.
• Panteistisk (Allt är Gud): En filosofisk tanke om att allt består av brahman, den oändliga urgrunden. Verkligheten, det gudomliga och människan är ett.

De flesta hinduer tillhör en av tre huvudinriktningar, baserat på vilken gud som ses som viktigast:

• Vishnuism (Störst): Fokuserar på Vishnu, guden som bevarar världen. Han uppträder ofta som avatarer (nedstigningar), t.ex. Krishna och Rama.
• Shivaism (Näst störst): Fokuserar på Shiva, guden som förintar och återskapar världen. Dyrkar ofta även hans familj: hustrun Parvati (som också är Durga/Kali) och sonen Ganesha.
• Shaktism (Minst): Fokuserar på Gudinnan (Shakti eller Devi) som den ursprungliga och främsta kraften i universum.

• Darshan (Att se): En central ritual. Betyder “skådande”. Man tror att guden är närvarande i sin bild eller staty. Man “tar” darshan (ser guden) och guden “ger” darshan (blir sedd).
• Puja (Tillbedjan): Sker dagligen, både i tempel (av präster) och i hemmen (av alla). Man har ett altare med gudabilder där man offrar blommor, rökelse, ljus och mat.
• Vrata (Löfte): En frivillig ansträngning, som att fasta en dag, för att uppnå ett önskemål, t.ex. att skydda sin familj mot sjukdom.

• Diwali (Ljusets fest): Firas på senhösten. Man tänder oljelampor och firar ljusets seger över mörkret och det godas över ondskan.
• Holi (Färgernas fest): Firas på våren och ses som nyåret. En glad fest där man kastar färgpulver och färgat vatten på varandra. Firar även Krishna och Radha.
• Kumbha Mela: Världens största religiösa festival. Miljontals pilgrimer (resenärer) samlas vart tredje år för att bada rituellt i heliga floder (särskilt Ganges).

• Födelse: Barnet får sitt namn vid en ceremoni. En hårklippningsritual genomförs vid ett års ålder för rituell rening.
• Bröllop: Ofta den viktigaste riten. En stor fest där paret vandrar sju varv runt en helig eld. Arrangerade äktenskap inom samma kast är fortfarande vanligt.
• Död: Den döda kroppen ses som rituellt oren och ska kremeras (brännas) så fort som möjligt. Askan renar och hjälper atman att frigöras från kroppen.

Ett gammalt system (över 3000 år) som delade in människor i grupper (kallade *varna*):

• 1. Brahminer (Präster)
• 2. Krigare / Adel
• 3. Bönder / Köpmän
• 4. Shudras (Tjänare / Kroppsarbetare)

Dessa delades sedan in i tusentals jati (yrkesgrupper) som är det vi kallar kaster. Man föds in i sin kast, och förr motiverades detta religiöst med *karma*.

• Daliterna (“De oberörbara”): Står helt utanför de fyra grupperna (ca 15% av Indiens befolkning).
• De har traditionellt haft “orena” yrken (t.ex. renhållning) och tvingats bo utanför byarna.
• Situationen idag: Kastdiskriminering är förbjuden i Indiens lag sedan 1947.
• Systemet lever kvar, särskilt på landsbygden, men förändras i städerna. Daliter är som grupp fortfarande de som har sämst villkor i samhället.

• Traditionellt har kvinnor haft en mindre framträdande samhällsroll, men detta förändras.
• Hinduisk feminism: Kämpar för ökad jämställdhet.
• Feminister argumenterar för att kvinnliga inslag alltid varit centrala i hinduismen (t.ex. Shaktism och gudinnor som Durga och Kali).
• Idag finns kvinnliga guruer och präster i vissa hinduiska traditioner.

Neohinduism (Nyhinduism) uppstod på 1800-talet.

• Ramakrishnarörelsen: En missionerande organisation som lär ut att hinduisk visdom är öppen för alla, oavsett religion. De menar att “alla religioner är sanna”.
• Mohandas Gandhi (1869-1948): Känd politisk ledare som också omtolkade religionen. Han tog avstånd från kastsystemet (kallade daliter “Guds barn”) och förespråkade ahimsa (icke-våld) som en central livsprincip.

En motreaktion som vill stärka den hinduiska identiteten mot muslimskt och kristet inflytande.

• Hindutva (“Hinduiskhet”): En ideologi som betonar det som skiljer hinduer från andra religioner.
• Hindunationalism: En politisk rörelse (drivs av partiet BJP) som vill att Indiens stora muslimska minoritet (200 miljoner) ska få mindre inflytande.
• Detta har lett till svåra konflikter mellan hinduer och muslimer i Indien.

• Riktningar: Vishnuism (fokuserar på Vishnu, Krishna, Rama), Shivaism (fokuserar på Shiva, Ganesha, Kali) och Shaktism (fokuserar på Gudinnan).
• Ritualer: Darshan (att se guden i bilden), Puja (offer i hemmet/templet), Vrata (löften/ansträngningar).
• Högtider: Diwali (ljusfesten) och Holi (färgfesten/vårfesten).
• Samhälle: Präglas av diskussioner om kastsystemet (särskilt daliternas situation), feminism och hindunationalism.