Utforska SO: Interaktivt och lärorikt!

info@skoltroll.com

Instuderingsfrågor: Hinduism & Buddhism

Instuderingsfrågor: Hinduism & Buddhism

Dessa frågor är baserade på texterna om Hinduism och Buddhism.

Begrepp

Förklara följande begrepp med hjälp av angivna avsnitt:

a. Samsara

Hinduism: Avsnittet “Kärnan i den hinduiska tron” och “Det eviga kretsloppet”.

Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22 Högstadiet)

Bedömer elevens förmåga att förklara det centrala begreppet samsara och dess innebörd inom hinduismen, baserat på texten.

E: Eleven beskriver översiktligt samsara som återfödelsens kretslopp. Exempel: “Samsara är att allt levande, som växter, djur och människor, föds om och om igen. Det är som ett evigt kretslopp.”
C: Eleven förklarar samsara som det eviga kretsloppet av födelse, liv, död och återfödelse för allt levande. Eleven kan koppla det till att det är något man inom hinduismen strävar efter att bryta. Exempel: “Samsara är det eviga kretsloppet där allt levande återföds hela tiden. En människa kan födas som människa igen, eller som ett djur. Målet för en hindu är att bryta detta kretslopp.”
A: Eleven förklarar utförligt samsara som det oändliga kretsloppet av återfödelser som allt levande genomgår. Eleven kan resonera kring hur detta kretslopp ses som något som pågår tills befrielse (moksha) uppnås och hur det skiljer sig från en linjär tidssyn. Eleven kan också nämna att det är en central del av den hinduiska tron som alla tror på. Exempel: “Samsara är en kärna i den hinduiska tron och betyder det eviga kretsloppet där allt levande – växter, djur och människor – ständigt återföds. Det är inte bara en engångsföreteelse, utan en oändlig cykel av liv och död. Enligt hinduismen är detta kretslopp något man vill komma ur för att nå befrielse, moksha. Hur man återföds beror på ens karma.”

b. Atman

Hinduism: Avsnitt “Atman – det gudomliga i människan”.

Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22 Högstadiet)

Bedömer elevens förmåga att förklara begreppet atman och dess relation till Brahman, baserat på texten.

E: Eleven beskriver atman som själen i människan. Exempel: “Atman är själen som finns i människan.”
C: Eleven förklarar atman som den gudomliga själen i människan, som är en del av Brahman. Eleven kan nämna att kroppen bara är ett skal och att atman är densamma i alla liv. Exempel: “Atman är den gudomliga själen som finns i varje människa. Den är en del av Brahman, som är det gudomliga. Kroppen är bara som kläder man bär, men atman är samma i alla liv man lever.”
A: Eleven förklarar utförligt atman som den eviga, gudomliga själen inom människan, som är en manifestation av Brahman (den allomfattande gudomliga kraften). Eleven kan resonera kring att kroppen är förgänglig men atman är oföränderlig och fortsätter genom reinkarnationerna. Kopplingen till att förstå atman är att förstå det gudomliga i sig själv. Exempel: “Atman är enligt hinduismen den gudomliga själen som finns i varje människa. Det är en del av Brahman, den stora gudomliga kraften som finns i allt levande. Medan kroppen ses som ett tillfälligt skal eller ‘en lånad klädnad’ som vi bär under ett liv, är atman evig och densamma genom alla återfödelser. Att inse atman och dess enhet med Brahman är ett viktigt steg mot befrielse.”

c. Reinkarnation

Hinduism: Avsnitt “Kärnan i den hinduiska tron” och “Det eviga kretsloppet”.

Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22 Högstadiet)

Bedömer elevens förmåga att förklara begreppet reinkarnation och dess roll inom hinduismen, baserat på texten.

E: Eleven beskriver reinkarnation som att man föds på nytt efter döden. Exempel: “Reinkarnation är när man föds igen efter att man dött.”
C: Eleven förklarar reinkarnation som att födas till nya liv, och att det gäller allt levande inom det eviga kretsloppet (samsara). Eleven kan nämna att man kan återfödas som människa eller djur. Exempel: “Reinkarnation betyder ‘åter kropp’ och är att man föds till nya liv. Det gäller både människor, djur och växter. Man är en del av samsara, det eviga kretsloppet, och kan födas som människa eller djur i nästa liv.”
A: Eleven förklarar utförligt reinkarnation som den process där själen (atman) efter kroppens död tar en ny fysisk form inom samsara. Eleven kan koppla detta till karma, som avgör vilken form återfödelsen tar, och till målet moksha, som är befrielse från detta kretslopp. Eleven kan också reflektera över att reinkarnation är en central och gemensam tro inom hinduismen. Exempel: “Reinkarnation är en kärna i hinduisk tro och innebär att allt levande återföds om och om igen i det eviga kretsloppet samsara. Ordet betyder ‘åter kropp’. Det är atman, själen, som vandrar vidare till en ny existens. Vad man återföds som – människa, djur, eller i en annan form – bestäms av ens karma, alltså summan av ens handlingar i tidigare liv. Målet för en hindu är att uppnå moksha och därmed slippa återfödas.”

d. Theravada

Buddhism: Avsnitt “Riktningar”, “Theravada – de äldstes lära”.

Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22 Högstadiet)

Bedömer elevens förmåga att förklara den buddhistiska riktningen Theravada och dess centrala drag, baserat på texten.

E: Eleven nämner att Theravada är en gren inom buddhismen och att den kallas “de äldstes lära”. Exempel: “Theravada är en sorts buddhism som betyder de äldstes lära.”
C: Eleven förklarar Theravada som “de äldstes lära”, en av de huvudsakliga riktningarna inom buddhismen. Eleven kan nämna att den betonar att varje människa själv måste nå nirvana och att Buddha ses som en inspiratör och lärare, inte en gud man ber till om hjälp. Exempel: “Theravada är ‘de äldstes lära’ och är en gammal buddhistisk riktning. De tycker att varje person själv måste kämpa för att nå nirvana. Buddha är en lärare som kan inspirera, men han är ingen gud som hjälper en.”
A: Eleven förklarar utförligt Theravadas centrala läror och praktiker. Detta inkluderar dess betoning på Buddhas ursprungliga lära (som man menar sig följa), vikten av individuell ansträngning, meditation, rätt levnadssätt och kunskap för att nå nirvana. Eleven kan förklara att Buddha ses som en mänsklig lärare och förebild, och att idealet är arhaten. Eleven kan också kontrastera detta mot Mahayana. Exempel: “Theravada, som betyder ‘de äldstes lära’, är en av de stora riktningarna inom buddhismen och anses hålla fast vid Buddhas äldsta lära. Inom Theravada betonar man att varje individ själv måste uppnå nirvana genom egen ansträngning, genom att följa den åttafaldiga vägen med meditation, rätt levnadssätt och kunskap om läran. Buddha betraktas som en stor lärare och inspirationskälla, men inte som en gud som man kan be till för hjälp. Målet är att bli en arhat, en upplyst person som har nått nirvana.”

Para ihop orden med rätt betydelse

Klicka på ett begrepp i vänstra kolumnen och sedan på rätt förklaring i högra kolumnen för att para ihop dem.

Begrepp

  • Atman
  • Karma
  • Reinkarnation
  • Dalits
  • Samsara
  • Bodhisattva (Buddhism)
  • Dharma (Hinduism; även Buddhism)
  • Moksha
  • Puja (Hinduism; även Buddhism)
  • Kremering
  • Nirvana (Buddhism)

Förklaringar

  • Den gudomliga själen i människan.
  • Resultatet av livets gärningar som påverkar nästa liv.
  • Att födas igen till ett nytt liv, själavandring.
  • De människor som står utanför kastsystemet, de oberörbara/förtryckta.
  • Det eviga kretsloppet av födelse, liv, död och återfödelse.
  • En upplyst varelse som avstår från nirvana för att hjälpa andra (buddhism).
  • Plikt, lag, den rätta vägen att följa (hinduism); Buddhas lära (buddhism).
  • Befrielse från det eviga kretsloppet (samsara) inom hinduismen.
  • Rituell handling, tillbedjan, offerceremoni.
  • Bränning av den döda kroppen.
  • Slutmålet för en buddhist; ett tillstånd av befrielse från lidande.

Övriga instuderingsfrågor

1. Varför kan hinduismen beskrivas som polyteistisk, monoteistisk och panteistisk?

Hinduism: Avsnitt “Brahman – det gudomliga och gudarna”.

Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22 Högstadiet)

Denna fråga testar förståelsen för hinduismens komplexa gudsbild och elevens förmåga att använda relevanta religionsvetenskapliga begrepp, baserat på texten.

E: Eleven kan översiktligt nämna att hinduismen har många gudar (polyteism) och att det finns en gudomlig kraft i allt (panteism). Exempel: “Hinduismen har många gudar som Vishnu och Shiva, det kallas polyteism. De tror också att Brahman är en kraft som finns i allt levande, det är panteism.”
C: Eleven förklarar innebörden av polyteism, monoteism och panteism och ger exempel från texten på hur dessa perspektiv kommer till uttryck inom hinduismen. Eleven kan t.ex. nämna att Brahman är den gudomliga kraften i allt (panteism), att vissa hinduer ser alla gudar som olika sidor av en och samma gudomliga verklighet (monoteistisk tendens), och att det finns miljontals personliga gudar (polyteism). Exempel: “Polyteism är tron på många gudar, och texten säger att Brahman visar sig i miljontals gudar med olika namn och egenskaper. Panteism är att Gud finns i allt, och Brahman beskrivs som ‘den kraft som finns i allt levande’. Monoteism är tron på en gud, och texten nämner att vissa hinduer ser alla gudar som ‘en och samma gudomliga verklighet’ eller tillber en specifik gud som den enda, till exempel Vishnu.”
A: Eleven ger en nyanserad och välutvecklad förklaring av hur dessa tre perspektiv samexisterar och ofta vävs samman inom hinduismen, med stöd från texten. Eleven kan diskutera hur Brahman är den opersonliga, allomfattande världssjälen (panteism) som samtidigt kan uppfattas som en enhetlig gudomlig grund (monoteistisk aspekt) och manifesteras genom en mångfald av gudar (polyteism) för att människor lättare ska kunna förstå och relatera till det gudomliga. Eleven kan använda liknelsen med elefanten för att illustrera hur olika perspektiv kan vara sanna samtidigt. Exempel: “Hinduismens gudsbild är komplex. Den är polyteistisk eftersom det finns miljontals gudar som Brahma, Vishnu och Shiva. Den är panteistisk eftersom Brahman är ‘den kraft som finns i allt levande’, vilket betyder att det gudomliga finns överallt och i allt. Den kan också ses som monoteistisk eftersom texten säger att vissa hinduer menar att ‘alla dessa gudar egentligen är en och samma gudomliga verklighet’ och att man kan tillbe en specifik gud som den främsta. Liknelsen med elefanten visar hur olika uppfattningar om det gudomliga kan finnas sida vid sida, där var och en ser en del av helheten. Det gör att hinduismen är flexibel och kan rymma olika sätt att tro.”

2. Målet för varje hindu är att själen skall slippa återfödas. Nämn och förklara 2 av vägarna för att slippa återfödas (nå moksha).

Hinduism: Avsnitt ”Hur når en hindu befrielse – moksha?”.

Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22 Högstadiet)

Frågan prövar kunskap om de olika vägarna till moksha (befrielse) inom hinduismen, baserat på texten.

E: Eleven kan nämna två sätt att nå moksha från texten, t.ex. att meditera eller att visa kärlek till en gud. Exempel: “Man kan meditera eller visa kärlek till en gud för att nå moksha.”
C: Eleven nämner och förklarar mer utförligt två av vägarna som beskrivs i texten. Exempel: “Ett sätt är att meditera. Ett annat sätt är att visa sin kärlek till en speciell gud, som Krishna, genom goda handlingar, lovsånger och offer till guden. Man kan också allmänt tillbe de lokala gudarna genom offer och böner.”
A: Eleven förklarar utförligt och nyanserat minst två vägar från texten, och kan koppla dem till olika aspekter av hinduisk praktik. Eleven kan t.ex. förklara meditationens syfte, hur kärleken till en gud (bhakti) uttrycks genom handlingar, sång och offer, och hur den allmänna gudstillbedjan i hemmet och templet också är en väg. Eleven kan också inkludera vördnaden av kon som en väg till befrielse, enligt texten. Exempel: “Texten beskriver flera vägar till moksha. En är meditation, där man fokuserar inåt. En annan är att ‘ständigt visa sin kärlek till en speciell gud’, vilket kan göras genom ‘goda handlingar, lovsånger och offer till guden’, som till Krishna. Detta liknar bhakti yoga. Man kan också ‘allmänt tillbe gudarna’ genom att offra blommor och frukt vid gudabilder och läsa böner. Slutligen nämns att ‘vörda kon och dyrka den’ är ett sätt att nå befrielse eftersom kon står för livet. Dessa olika vägar visar att det finns flera sätt att praktisera sin tro för att nå befrielse.”

3. Jämför två riktningar inom buddhismen (t.ex. Theravada och Mahayana). Vilka är de centrala skillnaderna och likheterna?

Buddhism: Avsnitt “Riktningar”.

Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22 Högstadiet)

Frågan testar förmågan att jämföra centrala buddhistiska riktningar och identifiera både skillnader och gemensamma drag, baserat på texten.

E: Eleven nämner någon central skillnad mellan Theravada (“de äldstes lära”) och Mahayana (“den stora vagnen”), t.ex. att Mahayana tror att man kan få hjälp att nå nirvana medan Theravada betonar egen ansträngning. Exempel: “Theravada betyder ‘de äldstes lära’. Mahayana betyder ‘den stora vagnen’. I Mahayana kan man få hjälp att nå nirvana, men i Theravada måste man klara det själv.”
C: Eleven beskriver flera centrala skillnader på ett utvecklat sätt, baserat på texten. För Theravada: varje människa måste själv ta sig till nirvana, Buddha är en inspiratör men ingen gud som hjälper. För Mahayana: människan kan få hjälp att nå nirvana, Buddha ses också som en gud man kan be till, det finns bodhisattvor som hjälper andra, och nirvana kan ses som ett paradis. Likheter kan vara att båda är buddhistiska och strävar mot nirvana. Exempel: “Theravada kallas ‘de äldstes lära’ och där måste man själv nå nirvana; Buddha är bara en lärare. Mahayana kallas ‘den stora vagnen’ och där kan man få hjälp av Buddha, som ses som en gud, och av bodhisattvor. I Mahayana kan nirvana vara som ett paradis. Båda är ju buddhism och vill nå nirvana.”
A: Eleven gör en utförlig och nyanserad jämförelse med stöd i texten. Skillnader: Theravada betonar individuell ansträngning, Buddha som enbart lärare, och nirvana som ett tillstånd. Mahayana betonar möjligheten till hjälp från Buddha (som gud) och bodhisattvor, ser nirvana även som en plats (paradis), och att “många kan nå nirvana, inte bara munkar och nunnor”. Likheter: Båda är buddhistiska riktningar som utgår från Buddhas lära (underförstått), och båda har nirvana som slutmål, även om synen på vägen dit och nirvanas natur kan skilja sig. Eleven kan reflektera över namnen “de äldstes lära” och “den stora vagnen” och vad de antyder om respektive riktnings självbild och tillgänglighet. Exempel: “Theravada, ‘de äldstes lära’, menar att varje individ själv måste uppnå nirvana genom meditation, rätt levnadssätt och kunskap, där Buddha är en inspirerande lärare men inte en gud som ingriper. Mahayana, ‘den stora vagnen’, öppnar för att fler kan nå nirvana, även lekmän, och att man kan få hjälp. Här ses Buddha också som en gud man kan be till, och bodhisattvor, som kunde nått nirvana men väljer att återfödas för att hjälpa andra, är centrala. Nirvana i Mahayana kan också beskrivas som ett lycksaligt paradis, inte bara ett tillstånd som i Theravada. Gemensamt är dock att båda är vägar inom buddhismen som syftar till befrielse från lidandet och återfödelsens kretslopp.”

4. Jämförelse mellan hinduismen och buddhismen: Vilka centrala likheter och skillnader finns det mellan religionerna gällande t.ex. gudar, återfödelse, slutmål och synen på själen?

Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22 Högstadiet)

Frågan prövar förmågan att jämföra de två religionerna på centrala läromässiga punkter och identifiera både gemensamma rötter och distinkta drag, baserat på texterna.

E: Eleven nämner någon grundläggande likhet (t.ex. tron på återfödelse/samsara och karma) och någon tydlig skillnad (t.ex. hinduismens många gudar kontra att Buddha inte trodde på någon gud). Exempel: “Båda tror på samsara och karma. Men hinduer har många gudar medan Buddha var ateist.”
C: Eleven beskriver flera centrala likheter och skillnader på ett utvecklat sätt, med stöd från texterna. Likheter: samsara (evigt kretslopp) och karma (gärningarnas resultat) finns i båda. Skillnader: Gudar (Hinduismen har Brahman och miljontals gudar; Buddha var ateist, även om vissa senare tillber honom). Synen på själen (Hinduismens atman är en evig gudomlig själ; Buddhismen menar att människan inte har en evig, bestående själ). Slutmål (Hinduismens moksha kan innebära att bli ett med Brahman, leva med sin gud eller sina förfäder; Buddhismens nirvana är ett tillstånd fritt från begär, “blåsa ut”, även om Mahayana kan se det som ett paradis). Exempel: “Både hinduism och buddhism har samsara och karma. Men hinduismen har många gudar och Brahman, medan Buddha inte trodde på Gud. Hinduer tror på atman, en evig själ, men buddhister tror inte på en evig själ. Målet för hinduer är moksha, för buddhister nirvana.”
A: Eleven gör en utförlig och nyanserad jämförelse med tydliga referenser till texterna. Likheter: Båda delar tron på samsara (det eviga kretsloppet av återfödelse) och karma (lagen om handling och dess konsekvenser). Båda har ett slutmål som innebär befrielse från detta kretslopp. Skillnader: Gudsbilden skiljer sig markant; hinduismen har en komplex gudsvärld med Brahman som den yttersta verkligheten och många personliga gudar, medan Buddha själv var ateist och menade att människan måste finna insikt själv utan gudomlig hjälp. Synen på själen är en fundamental skillnad: hinduismens atman är en evig, oföränderlig gudomlig kärna, medan buddhismens anatta-lära (icke-jag) hävdar att det inte finns någon permanent, oberoende själ, utan att människan är i ständig förändring likt en flod. Slutmålet, moksha i hinduismen, kan ha olika innebörder som att bli ett med Brahman eller leva med en gud, medan nirvana i buddhismen primärt är ett tillstånd av utslocknande av begär och lidande. Eleven kan också reflektera över att buddhismen uppstod i en hinduisk kontext.

5. Buddhismens kärna:

a) Vilka är de 4 ädla sanningarna?

Buddhism: Avsnitt “De fyra sanningarna”.

b) Vad är den åttafaldiga vägen och ge 2 exempel på delar av den?

Buddhism: Avsnitt “Den åttafaldiga vägen”.

Lärarinformation och Exempelsvar (LGR22 Högstadiet)

Frågan testar grundläggande kunskaper om buddhismens centrala lärosatser, de Fyra Ädla Sanningarna och Den Åttafaldiga Vägen, baserat på texten.

E: Eleven kan översiktligt återge de fyra ädla sanningarna med egna ord, t.ex. att livet innebär lidande, att lidandet beror på begär, att lidandet kan sluta, och att det finns en väg dit. För den åttafaldiga vägen kan eleven nämna att det är vägen för att slippa lidande och ge ett exempel från texten, t.ex. “rätt tal”. Exempel: “De fyra sanningarna är: 1. Allt är lidande. 2. Lidandet kommer från begär. 3. Lidandet kan sluta. 4. Vägen är den åttafaldiga vägen. Den åttafaldiga vägen är hur man ska leva, till exempel Rätt tal, att inte ljuga.”
C: Eleven kan korrekt återge och kortfattat förklara innebörden av var och en av de fyra ädla sanningarna som de beskrivs i texten: 1. Allt leder till lidande (inget är bestående). 2. Lidandet beror på begäret (människan är aldrig nöjd, önskar mer). 3. Lidandet upphör när begären försvinner (släck begär, nå harmoni och nirvana). 4. Genom att gå den åttafaldiga vägen försvinner begären. Eleven kan förklara att den åttafaldiga vägen är Buddhas förslag på hur man ska leva för att nå lycka, harmoni och slutligen nirvana, och kan ge och kortfattat förklara två exempel från textens lista, t.ex. Rätt handlande (inte döda, stjäla, ljuga eller vara otrogen) och Rätt meditation (meditera enligt Buddhas instruktioner). Exempel: “De fyra sanningarna är: 1. Allt i livet leder till lidande. 2. Lidandet beror på att vi alltid vill ha mer, våra begär. 3. Lidandet slutar om begären försvinner. 4. Man får bort begären genom den åttafaldiga vägen. Den åttafaldiga vägen är Buddhas sätt att leva. Två delar är Rätt handlande, som att inte döda, och Rätt meditation, att meditera som Buddha lärde.”
A: Eleven kan utförligt och korrekt återge och förklara de fyra ädla sanningarna med egna ord men med tydlig koppling till textens innehåll, och visa på hur de logiskt hänger samman (problem, orsak, lösning, metod). Eleven kan förklara den åttafaldiga vägen som en praktisk guide indelad i aspekter av vishet, etik och mental disciplin (även om texten inte använder exakt de kategorierna, kan eleven dra slutsatser från de listade punkterna). Eleven ger och förklarar minst två exempel från textens lista, och kan diskutera deras praktiska innebörd och syfte i strävan efter nirvana. Exempel: “Buddhismens kärna är de fyra ädla sanningarna. Första är att livet är ‘dukkha’, lidande eller otillfredsställelse, eftersom inget är bestående. Andra är att detta lidande orsakas av våra begär, vår ‘törst’ efter mer. Tredje är att lidandet kan upphöra om vi släcker dessa begär, vilket leder till nirvana. Fjärde sanningen är vägen till detta upphörande: den åttafaldiga vägen. Denna väg är en guide för hur man ska leva. Två exempel är Rätt insikt, att förstå den buddhistiska läran om t.ex. de fyra sanningarna, och Rätt strävan, att alltid försöka göra det rätta och kämpa mot det onda inom sig. Genom att följa denna väg kan man minska sina begär och till slut nå befrielse.”

Snabbkoll – Quizfrågor

Quizfråga 1: Vilket begrepp inom hinduismen beskriver idén om en universell, opersonlig gudomlig kraft som genomsyrar allt?

Quizfråga 2: Moksha innebär för en hindu att man alltid blir ett med Brahman efter döden. Sant eller falskt?

Quizfråga 3: Vilken buddhistisk riktning betonar idealet om bodhisattvan, en upplyst varelse som hjälper andra att nå nirvana?

Quizfråga 4: Den första av de fyra ädla sanningarna inom buddhismen handlar om att…

Quizfråga 5: “Rätt tal” (att inte ljuga, tala illa om andra) är en del av den åttafaldiga vägen. Sant eller falskt?

Analysfråga 1: Hur hör hinduismen ihop med kvinnornas situation i Indien och de kastlösas (daliternas) ställning?

Resonera kring hur religiösa texter, traditioner och tolkningar inom hinduismen kan ha påverkat och fortfarande påverkar kvinnors och daliters sociala ställning och rättigheter i Indien. Diskutera både aspekter som kan ses som upprätthållande av ojämlikhet och eventuella aspekter som kan tolkas som stärkande eller inkluderande.

Relevant text från dokumenten:

Hinduism (“De oberörbara – de orena (kastlösa)”): “Allra längst ner på skalan finns de människor som inte tillhör någon av huvudkasten: de oberörbara. Cirka 20 procent av Indiens befolkning tillhör denna grupp. Att de kalllats för de oberörbara hänger samman med att de betraktats som orena. I dagens Indien har det blivit allt vanligare att de oberörbara kallas för dalits. Dalits betyder förtryckt.”

Hinduism (“Kvinna och man i hinduismen”): Enligt de heliga skrifterna kan kvinnan och mannen ses som lika mycket värda, men i praktiken har kvinnan ofta haft en underordnad ställning. En hustru förväntas visa sin man respekt och lydnad. Det har historiskt varit viktigt för en familj att få söner, och en änkas situation har ofta varit svår.

Lärarinformation och Exempelsvar

Denna fråga avser att bedöma elevens förmåga att kritiskt analysera sambandet mellan religiösa föreställningar (hinduism) och sociala strukturer, särskilt gällande kvinnors och daliters ställning i Indien. Eleven bör kunna identifiera hur religiösa texter, traditioner och tolkningar kan ha bidragit till både upprätthållande av ojämlikhet och potentiellt erbjudit stärkande eller inkluderande perspektiv.

Exempelsvar:

Grundläggande resonemang (E-nivå):

Eleven kan översiktligt beskriva att kastsystemet, med daliter längst ner, och traditionella könsroller har kopplingar till hinduismen. Eleven kan nämna att daliter har betraktats som “orena” och att kvinnor ofta haft en underordnad roll, exempelvis genom att förväntas lyda sin man. Resonemanget är enkelt och beskrivande.

Utvecklat resonemang (C-nivå):

Eleven utvecklar hur begrepp som karma (handlingar i tidigare liv påverkar nuvarande kast) och dharma (plikter kopplade till kast och kön) kan ha använts för att legitimera och upprätthålla den sociala hierarkin och kvinnors underordning. Eleven kan diskutera hur traditioner kring äktenskap (arrangerade, inom kast) och vikten av söner har påverkat kvinnors ställning. Eleven kan också nämna att det finns reformrörelser inom hinduismen som har ifrågasatt dessa strukturer och att lagstiftning i Indien förbjuder kastdiskriminering, även om det lever kvar socialt.

Välutvecklat och nyanserat resonemang (A-nivå):

Eleven analyserar komplexiteten i hur hinduismen både kan ha bidragit till och utmanat social ojämlikhet. Eleven diskuterar olika tolkningar av heliga skrifter, där vissa kan ses som stöd för hierarkier medan andra betonar allas lika värde inför det gudomliga (t.ex. bhakti-rörelser som inkluderat människor från alla kaster och båda könen). Eleven kan problematisera skillnaden mellan religiösa ideal och social praktik, samt hur kolonialism och modernisering har interagerat med dessa traditionella strukturer. Resonemanget visar på en förmåga att se flera perspektiv och koppla historiska och religiösa faktorer till dagens situation för kvinnor och daliter, inklusive deras kamp för rättigheter och social förändring.

Analysfråga 2: Dalai Lama och icke-våld. På vilket sätt förespråkar religioner generellt icke-våld, och hur relaterar detta till Dalai Lamas budskap och hinduismens ahimsa-princip?

Resonera kring principen om icke-våld (ahimsa) inom hinduismen (t.ex. Gandhi) och Dalai Lamas budskap om fred. Diskutera varför icke-våld är en central etisk princip i många religioner och hur denna princip kan omsättas i praktiken i en värld präglad av konflikter.

Relevant text från dokumenten:

Buddhism (Dalai Lama): “Budskapet om fred, både yttre och inre fred, är det som Dalai Lama själv och andra tibetanska buddhister rycker är viktigast. Och för att kunna uppnå inre och yttre fred måste vi meditera. Dalai Lama menar att vi först måste fundera och meditera kring vår vrede.”

Hinduism (Gandhi): “Gandhi… Hans viktigaste idé var ahimsa, ickevåldsprincipen. Ahimsa innebär att man inte ska skada eller döda något levande.”

Lärarinformation och Exempelsvar

Denna fråga syftar till att bedöma elevens förmåga att reflektera över icke-våldsprincipen i religiösa och etiska sammanhang. Eleven bör kunna relatera Dalai Lamas budskap och hinduismens ahimsa-princip till en generell diskussion om icke-våld i religioner och dess praktiska tillämpning.

Exempelsvar:

Grundläggande resonemang (E-nivå):

Eleven beskriver att Dalai Lama och Gandhi båda talar för icke-våld, vilket betyder att man inte ska skada eller döda. Eleven kan nämna att många religioner lär ut att man ska vara snäll mot andra och att fred är bra. Kopplingen till att hantera vrede kan nämnas.

Utvecklat resonemang (C-nivå):

Eleven förklarar begreppet ahimsa inom hinduismen och Dalai Lamas betoning på inre fred (genom meditation och hantering av vrede) som en förutsättning för yttre fred. Eleven kan diskutera varför icke-våld är en central etisk princip i många religioner, ofta kopplat till idéer om alltings helgd, medkänsla (karuna i buddhismen) eller en gudomlig vilja. Eleven kan också reflektera över utmaningarna med att praktisera icke-våld i en värld med konflikter och ge exempel på hur det kan se ut i praktiken (t.ex. fredlig protest, dialog).

Välutvecklat och nyanserat resonemang (A-nivå):

Eleven analyserar de filosofiska och teologiska grunderna för icke-våld inom hinduism (ahimsa som en central dharma) och buddhism (kopplat till de fyra ädla sanningarna och strävan att minska lidande). Eleven kan jämföra hur icke-våldsprincipen uttrycks i olika religioner (t.ex. gyllene regeln) och diskutera dess universella relevans. Resonemanget kan inkludera en djupare diskussion om de praktiska tillämpningarna och begränsningarna av icke-våld i komplexa politiska och sociala konflikter, med hänvisning till historiska exempel (som Gandhi eller medborgarrättsrörelsen) och nutida utmaningar. Eleven kan också reflektera över sambandet mellan individuell andlig utveckling (som meditation och att övervinna vrede) och möjligheten att skapa ett fredligare samhälle.

Copyright © www.skoltroll.com all rights reserved.