Målet med det här avsnittet är att du ska:

• Känna till FN:s uppdrag och organisation samt reflektera kring svårigheter och begränsningar.
• Känna till de mänskliga rättigheterna (MR) och organisationers arbete för att försvara dem.
• Kunna analysera hur och varför de mänskliga rättigheterna kränks.

Målet med det här avsnittet är att du ska:

• Känna till några exempel på nordiska samarbeten.
• Kunna analysera globala samhällsfrågor, såsom terrorism, pandemier, flyktingströmmar och klimatförändringar.

• FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet.
• Det nordiska samarbetets bakgrund och innehåll.
• Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen.
• Internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument.

Det finns många globala utmaningar som världens länder behöver samarbeta kring.

• Exempel: Krig, brott mot mänskliga rättigheter, flyktingströmmar och klimatet.
• I FN möts nästan alla världens länder.
• Organisationer som Amnesty International och Röda Korset är också viktiga.
• FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna följs tyvärr inte alltid.

Reflektera över:

• Vilka rättigheter är grundläggande för alla människor och hur efterlevs de?
• Hur kränks de mänskliga rättigheterna och hur arbetar civilsamhället mot detta?
• Vilka olika globala samarbeten känner du till?
• Vilka frågor blir viktiga att samarbeta om i framtiden?

Kemal är kampanjledare på TYAHR, en turkisk människorättsorganisation.

• Han vågar inte längre följa sina barn till skolan av rädsla för risker.
• Hans organisation har alltid använt fredliga metoder (demonstrationer, möten).
• På sistone har dessa aktiviteter ifrågasatts av regimen.
• För tre månader sedan deltog han i en workshop om yttrandefrihet, som blivit begränsad efter statskuppförsöket 2016.

• Mitt under workshopen stormade polisen in.
• Kemal och de andra togs till en cell. De fick inte veta vad de var anklagade för.
• Ingen visste var de var under det första dygnet.
• Åtal väcktes. Kemal anklagades för att ha deltagit i protester för kurders yttrandefrihet, skrivit på namninsamlingar för fri abort och deltagit i Prideparaden.
• De anklagades också för att ha konspirerat mot regimen.

• Regimvänlig media startade en smutskastningskampanj och beskrev deras arbete som “terrorrelaterad brottslighet”.
• Efter två månader släpptes Kemal i väntan på rättegång.
• Polisen behöll hans dator och mobil.
• Han fick utreseförbud och måste anmäla sig hos polisen varje vecka.
• Han kände sig ständigt övervakad, skuggad och avlyssnad.
• Hans fru Sibel är anställd av staten (forskare) och riskerar också att häktas.

• Kemal var rädd för rättegången. Många vänner hade dömts till långa fängelsestraff trots falska bevis.
• Organisationens verksamhet ligger nu på is.
• De träffas ändå på kontoret för att visa att de inte skräms till tystnad.

Att diskutera:

• Vad ska Kemal och hans kollegor göra? Vilka konsekvenser kan deras val få?
• Vilka rättigheter tar man ifrån Kemal och hans kollegor i berättelsen? Ge exempel och förklara hur.
• Dessa kallas mänskliga rättigheter (MR), utarbetade av FN. Vilka MR känner du till?
• Vad vet du om de rättigheter du har i vårt svenska samhälle?

• Förenta nationerna (FN) bildades 24 oktober 1945, efter andra världskriget.
• Organisationen består av självständiga stater (närmare 200 medlemmar).
• Mål: Samarbeta för fred i världen, bättre levnadsvillkor och hållbar utveckling.
• De viktigaste huvudorganen är Säkerhetsrådet, Generalförsamlingen, Sekretariatet, ECOSOC och Internationella domstolen.

• Fred, säkerhet och nedrustning
• Mänskliga rättigheter och demokrati
• Hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning

FN hjälper också till med humanitärt bistånd (nödhjälp) vid t.ex. flyktingläger eller naturkatastrofer.

• Generalförsamlingen (Alla länder)
• Säkerhetsrådet (Fattar bindande beslut)
• Internationella domstolen (ICJ)
• Sekretariatet (Leds av Generalsekreteraren)
• Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC)
  • Underorgan (t.ex. UNICEF, UNHCR)
  • Fackorgan (t.ex. WHO, Unesco)

• Främsta uppgift: Upprätthålla fred och säkerhet i världen.
• Består av 15 medlemmar:
  • 5 ständiga: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, USA (segrarna i Andra världskriget).
  • 10 tillfälliga: Väljs på två år.
• Fattar stora beslut, s.k. resolutioner.

Om en konflikt hotar freden kan rådet:

• Uppmana till eldupphör.
• Skicka fredsbevarande styrkor.
• Uppmana andra länder att avbryta kontakter (t.ex. handel, flyg).
• I sista hand: Besluta om militära insatser (t.ex. Libyen 2011).

• För att ett beslut ska gå igenom krävs 9 av 15 röster.
• De 5 ständiga medlemmarna har vetorätt.
• Om *en* av dem säger “nej” (lägger in sitt veto), går förslaget inte igenom.
• Detta gör det ofta omöjligt att fatta beslut, eftersom stormakterna ofta står på olika sidor (t.ex. i Syrien- eller Gaza-konflikterna).

• Här sitter representanter från alla FN:s medlemsländer.
• Varje land har en röst.
• Diskuterar aktuella frågor och föreslår lösningar.
• Viktigt: Fattar *inte* bindande beslut, utan lämnar endast rekommendationer till Säkerhetsrådet.
• Väljer generalsekreterare och tillfälliga medlemmar till Säkerhetsrådet.

• FN:s högsta juridiska organ, 15 ledamöter.
• Avgör tvister mellan stater (t.ex. gränsdragningar).
• Domarna är bindande och kan inte överklagas.
• Viktig begränsning: Kan endast ta upp mål om *samtliga inblandade stater* går med på det.
• Ger också råd till Säkerhetsrådet och Generalförsamlingen.

• Antogs av FN:s generalförsamling 10 december 1948.
• Består av 30 artiklar (punkter).
• En gemensam norm för alla människor, stater och kulturer.
• Utgångspunkt: Alla människors lika värde oavsett hudfärg, tro eller ursprung. Ingen får diskrimineras.

Efter deklarationen utarbetades bindande konventioner. De 9 kärnkonventionerna handlar om:

• Antogs av FN 2006.
• Fokuserar på rätten till ett självständigt liv och att delta i samhället på samma villkor som alla andra.
• En allmän princip är tillgänglighet (både fysisk miljö och information/kommunikation).
• Pekar på att det är nödvändigt att förändra miljö och omgivning för att ta bort funktionshinder.
• Gäller i Sverige sedan 2009.

Arbetet för MR drivs av både mellanstatliga organisationer (som FN) och av civilsamhället.

• Civilsamhället består av individer och organisationer som är fristående från staten.
• Detta innefattar fackförbund, kvinnogrupper och frivilligorganisationer (NGO:er).

Kända exempel: Röda Korset, Amnesty International och Läkare utan gränser.

• Arbetar med t.ex. hälsovård, utbildning, eller nödhjälp vid katastrofer.
• Påverkar regeringar och politiker genom att bilda opinion.
• De dokumenterar och publicerar övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.
• Deras verksamhet ska inte gå med vinst och de är ofta beroende av insamlade pengar.
• De granskar att MR följs och kräver att länder tar ansvar.

Att fängslas utan rättegång (brott mot Artikel 10) är vanligt i diktaturer för att tysta kritiker.

• Amnesty International arbetar för samvetsfångar – människor som fängslats för att de fredligt uttryckt sina åsikter.
• Human Rights Watch utreder och rapporterar också om människorättsbrott.
• Exempel: Journalisten Dawit Isaak (svensk medborgare) sitter fängslad i Eritrea sedan 2001 utan rättegång.

Enligt Artikel 4 är slaveri förbjudet. Trots det är över en miljon barn och unga utsatta för människohandel.

• Människohandel (human trafficking): Rekrytering, transport och förvaring av människor genom hot eller tvång.
• Offren (ofta från fattiga länder) hamnar i slavliknande förhållanden (prostitution, obetald arbetskraft, soldater).
• Anti-Slavery International (världens äldsta MR-org) arbetar mot detta.

Enligt Artikel 16 får äktenskap bara ingås om båda parter är överens.

• Trots det beräknar UNICEF att 12 miljoner flickor gifts bort innan de fyllt 18 varje år.
• Orsaker: Fattigdom och traditioner (föräldrar slipper försörjningsansvaret).
• Vanligt i t.ex. Afrika söder om Sahara och delar av Sydasien.
• UNICEF arbetar mot detta genom att stärka flickors roll och öka deras möjlighet till utbildning.

• Tvångsäktenskap förekommer även i Sverige.
• Hederskultur: Föreställningar om att familjens heder är viktigare än den enskilda personens vilja och känslor.
• Uppmärksammades i Sverige efter morden på Pela (1999) och Fadime (2001).
• GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) är en svensk ideell förening som arbetar mot detta.

Enligt Artikel 15 har alla rätt till en nationalitet.

• Ändå finns nästan 10 miljoner statslösa människor (saknar medborgarskap).
• Detta innebär att de saknar grundläggande trygghet (tillgång till vård, skola, arbete).
• Den största statslösa gruppen är folkgruppen Rohingya i Myanmar, som nekas medborgarskap.
• UNHCR (FN:s flyktingorganisation) har ett specialuppdrag att arbeta mot statslöshet.

• Det nordiska samarbetet går långt tillbaka i tiden.
• Vi har gemensam historia (t.ex. Sverige-Norge union, Finland var del av Sverige).
• Vi är språkligt och kulturellt lika (danska, norska, svenska är snarlika).
• Det finns flera samarbetsformer (Nordiska ministerrådet, Nordiska rådet) inom t.ex. handel, miljö och kultur.

En del frågor är lokala, regionala och globala samtidigt (t.ex. klimat, flyktingströmmar).

• I en globaliserad värld påverkas många av händelser långt borta.
• Vi behöver samarbeta för att lösa de utmaningar världen står inför.

Terrorism är handlingar som syftar till att allvarligt skada en stat.

• Skiljer sig från annan brottslighet genom sina politiska motiv.
• Våldet riktas oftast mot oskyldiga civila.
• Syftet är att få uppmärksamhet i media och sprida skräck.
• Exempel: Islamistiska grupper (IS), men även vänster- och högergrupper (t.ex. Utöya 2011).

• Epidemi: En smitta sprids i ett visst geografiskt område.
• Pandemi: En smitta sprids till flera länder i minst två världsdelar.
• Exempel: Spanska sjukan (1918), Svininfluensan (2009).
• Andra hot: Antibiotikaresistens.

Covid-19 (2019) utvecklades snabbt till en pandemi.

• Konsekvenser: Karantän, stängda gränser och skolor, företag i konkurs, ökad arbetslöshet.
• Personliga tragedier och hård press på sjukvården.
• Globalt samarbete: FN-organet WHO (Världshälsoorganisationen).
• Sverige: Folkhälsomyndigheten ansvarar för att motverka smittspridning och ge råd.

• Temperaturen på jorden ökar, främst orsakat av människan.
• FN:s klimatpanel (IPCC) (195 medlemsländer) sammanställer vetenskapliga rapporter om klimatförändringarna.
• Viktig rapport (2018): Om medeltemperaturen höjs med mer än 1,5 grader blir konsekvenserna svåra att överblicka.
• Civilsamhället: Greta Thunberg och Fridays for Future har haft stor genomslagskraft.

En viktig diskussion är hur arbetet ska fördelas mellan världens länder.

Flykting (FN:s definition): En person som flytt sitt land på grund av välgrundad fruktan för förföljelse (pga ras, religion, politik, etc.).

• Räknas också: De som flyr väpnade konflikter eller naturkatastrofer (klimatflyktingar).

• Cirka 110 miljoner flyktingar i världen.
• Mer än hälften är internflyktingar (flyktingar i sina egna länder).
• De flesta kommer från: Syrien, Afghanistan, Sydsudan, Myanmar, Venezuela (och Ukraina).
• Många flyktingar är fattiga och flyr till andra fattiga länder (oftast grannländer).
• Endast en liten del av världens flyktingar kommer till Europa.

• Flyktingar lever ofta under svåra förhållanden.
• De skyddas av FN:s flyktingkonvention.
• De har rätt till utbildning, resehandlingar och att söka asyl (uppehållstillstånd).
• De måste följa lagarna i landet de vistas i.
• Många lever i exil (utanför hemlandet) i många år (t.ex. afghaner i Pakistan, palestinier i Jordanien).
• Internflyktingar har sämre skydd (omfattas inte av konventionen).

Papperslösa är flyktingar som inte har rätt att vistas i landet (saknar pass/visum, fått avslag på asyl).

• 3 till 6 miljoner papperslösa finns inom EU.
• Lever ofta gömda av rädsla för att bli utvisade.
• Svår samhällsfråga: Vilka rättigheter ska de ha (särskilt barnen)?
• I Sverige har papperslösa barn rätt till skola och sjukvård.

Bistånd: Bidrag från rika länder till andra länder för att ta sig ur fattigdom och öka demokrati/MR.

• Agenda 2030: FN:s globala mål för hållbar utveckling (minska fattigdom, lösa klimatkrisen etc.).
• Sverige ger cirka 1% av vår BNP till utvecklingssamarbete.
• Sida: Sveriges statliga biståndsmyndighet.

All förberedelse inför ett eventuellt krig. Består av två delar:

• Militära försvaret: Försvarsmakten (armén, marinen, flygvapnet). Ska försvara Sverige mot attacker.
• Civila försvaret: Ska upprätthålla samhällsviktiga funktioner (sjukvård, elförsörjning, transporter, räddningstjänst) under kris och krig.

• Värnplikten: Mönstring vid 18 år, följt av grundutbildning inom försvaret.
• Civilplikt: Om värnplikt inte passar (t.ex. pga skada) kan man delta civilt (t.ex. brandman).
• Allmän tjänsteplikt: Alla i Sverige mellan 16 och 70 år måste hjälpa till vid krig/kris (t.ex. lärare fortsätter undervisa, läkare tar hand om skadade).

• FN (1945): Syfte att lösa konflikter genom samtal. Nästan alla länder är medlemmar.
• Säkerhetsrådet: Fattar bindande beslut (resolutioner). 5 ständiga medlemmar har vetorätt.
• Generalförsamlingen: Alla länder har en röst. Ger rekommendationer.
• FN:s uppdrag: Konflikthantering, MR, fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling.

• MR-Deklarationen (1948): Inte juridiskt bindande.
• Konventioner: Juridiskt bindande. Länder som ratificerar dem måste följa dem (t.ex. Barnkonventionen).
• MR kränks fortfarande (fängslas utan rättegång, människohandel, tvångsäktenskap, statslöshet).
• Civilsamhället (NGO:er) som Amnesty och Röda Korset är viktiga i arbetet för MR.

• Nordiskt samarbete: Bygger på gemensam historia och kultur.
• Alla nordiska länder är nu med i både Nato och Nordefco.
• Globala samhällsfrågor (terrorism, pandemier, klimat, flyktingar, bistånd) kräver internationellt samarbete.
• För att hitta lösningar måste vi förstå orsaker, konsekvenser och föreslå åtgärder.

• Agenda 2030: FN:s globala plan för hållbar utveckling.
• Asyl: Att få lov att stanna i ett land dit man flytt.
• Barnäktenskap: När personer under 18 år ingår äktenskap.
• Bistånd: När höginkomstländer ger resurser till låginkomstländer.
• Civilsamhället: Individer och organisationer som inte är del av staten eller näringslivet.

• Deklaration: Något länder lovar att följa (ej bindande).
• Epidemi: Smitta spridd i ett visst geografiskt område.
• Exil: Att tvingas leva i ett annat land.
• Flykting: Person som flyr från t.ex. krig eller förföljelse.
• MR-Deklarationen: FN:s 30 artiklar om grundläggande fri- och rättigheter.

• Frivilligorganisation (NGO): En icke-statlig organisation.
• Förenta Nationerna (FN): Internationell organisation för fred och säkerhet.
• Hedersrelaterat våld: Brott som begås för att upprätthålla en familjs “heder”.
• Humanitärt bistånd: Akut stöd för att rädda liv.
• Internflykting: Person som är på flykt inom sitt eget land.

• Klimatförändringar: Förändringar av klimatet orsakade av mänskliga utsläpp.
• Konvention: En bindande överenskommelse mellan länder.
• Människohandel: Rekrytering/transport av människor genom hot eller tvång.
• Pandemi: En smitta som sprids till flera världsdelar.
• Papperslös: Flykting som inte har rätt att vistas i landet.

• Ratificera: Att godkänna (en konvention).
• Resolution: Ett beslut av en internationell organisation (t.ex. FN).
• Samhällsfråga: En fråga som berör många i ett samhälle.
• Sanktion: En straffåtgärd mot ett land.
• Statslös: Person som inte har medborgarskap i något land.
• Terrorism: Våldsdåd med politiska mål för att sprida skräck.
• Utvecklingssamarbete: Långsiktigt bistånd för att förbättra levnadsvillkor.
• Vetorätt: Rätt att ensidigt hindra ett beslut.