Målet med det här avsnittet är att du ska:

• Få kunskap om judendom och dess olika traditioner.
• Få kunskap om hur judendom bevarats och förändrats genom historien.
• Kunna reflektera över judendomens förhållande till kristendom och islam.
• Kunna analysera hur judendom påverkar och påverkas av samhället.

• Centrala tankegångar inom… judendom.
• Likheter och skillnader i religiösa tolkningar och praktiker.
• Tolkning av… religiös och livsåskådningsmässig symbolik i… religiösa urkunder, samt i ritualer och estetiska uttryck.
• Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.
• Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt.

Många tänker nog på staten Israel då de hör talas om judendom. Men där lever endast omkring en tredjedel av världens judar.

• Trots att judendom är den minsta av de fem världsreligionerna bor det judar över hela världen.
• Det beror till stora delar på judendomens långa och dramatiska historia.
• Ord och begrepp: kosher, Israel, mitzva, Mose, sabbat, Förintelsen

Reflektera över:

• Vilka är de centrala religiösa tankarna och hur kan de påverka judars liv?
• Hur har judendom bevarats och förändrats?
• Vilka är de viktigaste judiska texterna och hur har de tolkats?

• Typ: Monoteistisk religion (en enda Gud).
• Central tanke: Judar har en plikt att göra goda handlingar varje dag.
• Antal i världen: cirka 15 miljoner.
• Antal i Sverige: cirka 20 000.
• Heliga texter: Tanakh och Talmud.
• Gudstjänstlokal: Synagoga.
• Viktiga högtider: Jom kippur (försoningsdagen), pesach (påsk).
• Religiös ledare: Rabbin.

Några av de viktigaste tankarna kan sammanfattas:

• Det finns endast en Gud som har skapat världen, har all makt och är god.
• Gud har slutit ett särskilt förbund med det judiska folket.
• I framtiden inträffar den “messianska tiden” – då kommer alla människor att leva i frid.
• Fram till dess är det viktigaste att leva livet rätt, här och nu.

• Gud är “allsmäktig” och vill att livet ska vara gott.
• Samtidigt har Gud gett människan en fri vilja.
• Den fria viljan ger människan möjlighet att påverka världen på gott och ont.
• Det innebär att människor kan välja att göra onda handlingar som Gud (genom att ha gett gåvan) inte kan stoppa.

• En viktig tanke är att Gud har skapat en särskild relation – ett förbund – med det judiska folket, med ursprung hos Abraham.
• “Ni skall vara mitt folk och jag skall vara er Gud” (Jeremia 30:22).
• Detta innebär att alla judar ska göra vad de kan för att följa Guds lära.
• Judendom är inte en missionerande religion; man strävar inte efter att omvända andra.
• Enligt judisk tro finns det många olika vägar till Gud.

• I den judiska religionen finns ett starkt framtidshopp om ett kommande fridens rike.
• “Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig.” (Jesaja 2:4)
• Traditionellt väntar man på Messias, en särskilt utvald ledare.
• I nutida judendom talar man oftare om den messianska tiden (en tidsålder av fred) snarare än en specifik person.

• Ett viktigt modernt begrepp för tanken om att göra världen till en bättre plats.
• Orden betyder ungefär “att laga världen” eller “att göra världen hel”.
• Detta är något som alla människor, oavsett religion, kan delta i.
• Används ofta för att belysa allas ansvar för t.ex. miljöproblem.

En central tanke är att framtidshoppet inte får hindra goda handlingar i dagens värld. Rabbinen Hillel sa för 2000 år sedan:

“Om jag inte tar vara på mig själv, vem skall då bry sig om mig?
Men om jag enbart tar vara på mig själv, vem är jag då?
Och om inte nu, så när?”

(Ur Talmud: Pirke Avot 1:14)

Judendomens främsta heliga skrifter är samlade i Tanakh (den judiska bibeln). Texterna motsvarar Gamla testamentet i kristendomen.

Namnet TaNaKh är en förkortning av skrifternas tre delar:

• Toran (= Undervisningen / Läran)
• Neviim (= Profeterna)
• Ketuvim (= Skrifterna)

• Toran (Moseböckerna): Viktigast. Innehåller de fem Moseböckerna. Berättar om skapelsen, Abraham, Mose och uttåget ur Egypten.
• Neviim (Profeterna): Handlar om israeliternas liv efter uttåget ur Egypten och tiden i Kanaans land (det utlovade landet).
• Ketuvim (Skrifterna): Består av många olika texter, inklusive psalmer (Psaltaren), ordspråk (Ordspråksboken) och filosofiska texter (Jobs bok).

• Den skriftliga Toran: Texterna som Mose enligt traditionen tog emot från Gud på berget Sinai. Innehåller 613 mitzvot (bud), sammanfattade i de tio budorden.
• Den muntliga Toran: Enligt traditionen mottog Mose också en muntlig undervisning från Gud. Denna fördes vidare från rabbin till rabbin i generationer.
• Den muntliga toran skrevs långt senare ned och blev grunden för Talmud.

• Skapelsen: Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde. De första människorna var Adam och Eva.
• Syndafloden: När människorna blev onda ångrade Gud skapelsen och sände en stor flod. Endast den rättfärdige Noa, hans familj och djuren på arken räddades.
• Gud lovade att aldrig mer sända en flod och satte regnbågen på himlen som tecken på förbundet.

• Abraham: Utsågs av Gud till “stamfader” för Guds eget folk.
• Gud lovade Abraham Kanaans land (det utlovade landet).
• Som tecken på förbundet fick Abraham budet om omskärelse.
• Gud prövade Abraham genom att be honom offra sin son Isak, men stoppade honom i sista stund.

• Mose & Uttåget: Israeliterna blev slavar i Egypten. Mose räddades som spädbarn och fick i uppdrag av Gud att leda folket ut ur slaveriet.
• Gud delade Sävhavet (Röda havet) så att folket kunde fly från faraos armé.
• Sinai & Buden: Vid berget Sinai tog Mose emot Guds lära (Toran), inklusive de tio budorden på stentavlor.
• Folket fick vandra 40 år i öknen innan de var redo för det utlovade landet.

• Neviim (Profeterna): Berättar om kungariket Israel under kungar som Saul, David (erövrade Jerusalem) och Salomo (byggde det första templet).
• Riket delades och templet förstördes slutligen av babylonierna 586 f.v.t.
• Ketuvim (Skrifterna): Innehåller många olika texter:
  • Jobs bok: Varför lider den som är god?
  • Psaltaren: Sånger om sorg, tacksamhet och tillit (t.ex. “Herren är min herde”).
  • Höga visan: Poesi som hyllar kärleken.

• En vägledande regel kallas mitzva (bud eller befallning).
• Rabbiner har räknat ut att det finns totalt 613 mitzvot i Torans texter.
  • 248 är påbud (“du ska…”)
  • 365 är förbud (“du ska inte…”)
• Många judar ser dessa som riktmärken som måste tolkas.
• Den viktigaste sammanfattningen av alla bud anses vara De tio orden (budorden) som Mose tog emot.

• För många judar är det viktigaste inte att *tro*, utan att *handla* på rätt sätt. Judendomen betonar livet här och nu.
• Att göra en god handling kallas att “göra en mitzva”.
• Detta kan vara lika religiöst som en handling i synagogan.
• Exempel på mitzvot i vardagen:
  • Besöka en sjuk person.
  • Ta hand om någon som är ensam.
  • Hjälpa fattiga och nödlidande.

• Bön (Shema): Den viktigaste dagliga bönen kallas Shema. Den sammanfattar judendomens viktigaste tanke:
• “Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.”
• Matregler (Kosher): I Toran finns regler för vilken mat som är kosher (tillåten).
  • Man ska inte blanda kött- och mjölkmat.
  • Kött från t.ex. gris, häst och kamel är inte kosher.
  • Alla skaldjur (räkor, kräftor) är också förbjudna.

• Sabbat är judendomens vanligaste och viktigaste helgdag.
• Den firas eftersom Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde.
• Sabbaten är en vilodag som varar från fredag kväll till lördag kväll.
• Den firas ofta inom familjen med en festmåltid, tända ljus och böner.
• Fokus ligger på gemenskap och stillhet – man ska inte arbeta.

• Pesach (Påsk): Firas på våren till minne av befrielsen och uttåget från slaveriet i Egypten.
• Jom Kippur (Försoningsdagen): Årets heligaste dag. Infaller på hösten. En dag för eftertanke och fasta.
• Sukkot (Lövhyddofesten): Påminner om de 40 åren i öknen. Man bygger och äter i enkla hyddor.
• Chanukka (Tempelinvigningsfesten): En glad ljusfest som firas i november eller december.
• Purim: En glad högtid där man klär ut sig, till minne av drottning Ester som räddade judarna i Persien.

• Omskärelse: Judiska pojkar blir enligt traditionen omskurna på den åttonde dagen efter födelsen.
• Detta är ett tecken på förbundet mellan Gud och det judiska folket, som går tillbaka till Abraham.
• Namngivning: Pojkar får sitt namn vid omskärelsen. Flickor välkomnas med en egen högtidlig namngivningsceremoni hemma eller i synagogan.

• Bar/Bat Mitzva: När en pojke fyller 13 år blir han Bar Mitzva (“budets son”). Flickor firar Bat Mitzva (“budets dotter”) vid 12 år.
• De blir då religiöst myndiga och ansvariga för sina handlingar.
• Äktenskapet: Ses som viktigt för att föra de judiska traditionerna vidare. Vissa liberala församlingar viger även samkönade par.
• Död och begravning: Den döda ska begravas så snabbt som möjligt. Därefter följer en sorgetid för de anhöriga.

• En grundläggande tanke i judendom är att alla texter måste tolkas.
• Talmud är den stora skriftsamling som innehåller rabbinernas tolkningar av Toran.
• Den bygger på den “muntliga Toran” som Mose ska ha mottagit.
• Talmud är mycket omfattande (mer text än Tanakh) och innehåller mängder av olika åsikter, diskussioner och berättelser samlade under hundratals år.

Talmud består av två typer av texter:

• Halakha (Lagen): Betyder “vägen man går”. Dessa texter diskuterar vad som är rätt eller orätt handlande och liknar lagtexter. De är den religiösa “lagen”.
• Aggada (Berättelsen): Består av korta historier, legender och liknelser. Dessa texter handlar om religionens *mening*, inte dess regler.

En känd Aggada-berättelse handlar om rabbinen Hillel, som fick frågan om han kunde sammanfatta hela Toran medan han stod på ett ben. Han svarade:

“Det som är avskyvärt för dig, skall du icke göra mot andra. Det är hela Toran, resten är kommentarer. Gå och studera dem.”

Judendomen är minst 3000 år gammal. Historien präglas av tre teman:

• Tradition och utveckling: En kamp för att bevara de religiösa traditionerna (via Tanakh och Talmud) trots att folket varit utspritt.
• Migration (Diaspora): Sedan antiken har judar tvingats fly och bosätta sig långt från sitt ursprungsland. Detta kallas att leva i diasporan (“förskingringen”).
• Förföljelser: Judar har förföljts under antiken, medeltiden (då de tvingades bo i getton) och fram till vår tid.

• Antisemitism är ett samlande begrepp för hat och fientlighet mot judar, som under 1800-talet fick en rasistisk grund.
• Den mest omfattande förföljelsen skedde under 1900-talet.
• Under sin tid vid makten (1933–1945) organiserade nazisterna i Tyskland ett systematiskt folkmord.
• Målet var att utrota alla judar. Närmare sex miljoner judar mördades.
• Detta folkmord kallas idag Förintelsen.

• Antisemitismen i Europa ledde till att tanken på ett eget land växte fram.
• Rörelsen kallades sionism (grundad 1897). Målet var att judar skulle “återvända” från diasporan till området vid Sion (Jerusalem).
• Efter Förintelsen och andra världskriget beslutade FN 1947 att dela området (dåvarande Palestina) i en judisk och en arabisk del.
• Den judiska staten Israel utropades i maj 1948.
• Detta har lett till en djup och olöst konflikt med palestinierna.

• Israel är det enda landet i världen där judendom är majoritetsreligion (ca 80% är judar).
• Landet har religionsfrihet, men judendomen påverkar samhället starkt (t.ex. helgdagar och koshermat i skolor).
• Särskilda religiösa domstolar (som dömer enligt ortodox tolkning av Halakha) fattar beslut i familjerätt (äktenskap, skilsmässa, arv).
• Detta är omdiskuterat, särskilt bland liberala och icke-religiösa judar.

• Handlingar & Högtider: Att göra en mitzva (god gärning) är centralt. Matregler kallas kosher. Viktiga högtider är sabbat (vilodagen), pesach (påsk) och jom kippur (försoningsdagen).
• Riktningar: De tre huvudinriktningarna är ortodox (renlärig), konservativ (bevarande med anpassning) och liberal (modern). Många är också kulturella judar.
• Historia: Ca 3000 år gammal. Präglad av diasporan (migration) och antisemitism (förföljelser), som kulminerade i Förintelsen.