Målet med det här avsnittet är att du ska:

• Förstå begreppet sekularisering och hur man kan resonera kring dess uppkomst och orsaker
• Kunna redogöra för centrala religionskritiska förhållningssätt och argument
• Kunna skilja mellan religionskritiska begrepp som ateism, agnosticism och humanism
• Kunna reflektera över livsfrågor och din egen och andras identitet i ett sekulariserat samhälle

• Orientering om sekulära livsåskådningar och livshållningar, till exempel humanism och ateism
• Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället
• Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen
• Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt
• Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar

Har du tänkt på att det är ganska vanligt att säga att man inte tror på Gud? Många är också kritiska till religioner över huvud taget.

• I det här kapitlet utforskar vi sådana frågor men också vad det kan innebära att ha en icke-religiös livsåskådning

Reflektera över:

• Varför står en stor del av mänskligheten utanför religionerna?
• Vilka är de centrala religionskritiska begreppen?
• Vad menas med en icke-religiös livsåskådning?

• Trenden sedan 200 år är att allt fler står utanför religionerna
• Idag är ca 15% av världens befolkning (1,2 miljarder) icke-tillhöriga
• Om de vore en religion, vore det världens tredje största
• De flesta icke-tillhöriga finns i Sydostasien, Europa och Nordamerika. I Sverige är andelen närmare 25%

Forskare brukar dela in de icke-tillhöriga i tre huvudgrupper:

• Ateister: Är helt övertygade om att det inte finns någon gud
• Agnostiker: Menar att det är omöjligt att veta om det finns några gudar eller inte
• Ointresserade: Personer som helt enkelt inte är intresserade av de etablerade religionerna

En viktig orsak till ökningen av icke-tillhöriga är sekularisering (förvärldsligande). Det innebär i korthet:

• Religionens makt över samhället minskar: Skola, sjukvård och fattigvård sköts av samhället, inte kyrkan. Affärer får ha söndagsöppet
• Staten är oberoende av religioner: Religiösa ledare styr inte lagarna. Att Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 är ett exempel
• Individen har full religionsfrihet: Rätten att tillhöra vilken religion man vill, men också rätten att *avstå* från religion och att *kritisera* religion

Forskare menar att det moderna industrisamhället är en grundorsak, främst genom två faktorer:

• Ökade kunskapsnivåer: Allt fler försöker förstå världen med hjälp av vetenskap. Man ser inte längre sjukdomar eller krig som “straff från Gud”
• Ökad materiell trygghet: Människor lever längre och friskare liv. Behovet av att be till en gud om hjälp i en otrygg vardag minskar
• Växande religionskritik: Fler blev öppet kritiska mot religion, och politiska ideologier (liberaler, socialister) krävde religionsfrihet

Ett vanligt kritiskt tema är teodicéproblemet (problemet med Guds rättvisa):

Om det finns en god och allsmäktig Gud, varför hindrar denna Gud inte ondskan, lidandet, krig och naturkatastrofer i världen?

En ateist (från grekiskans “ingen gud”) är övertygad om att det inte finns några gudar eller gudomliga krafter över huvud taget.

• Karl Marx: “Religionen är folkets opium.” Han menade att religionen var som en drog som hindrade de fattiga från att göra uppror mot förtryck
• Friedrich Nietzsche: “Gud är död.” Han menade att religionen (särskilt kristendomen) var en “slavreligion” som hindrade starka individer från att utvecklas
• Richard Dawkins: “Gud är en illusion.” Han menar att evolutionen förklarar livet och att någon skapande gud inte behövs

• Charles Darwin (1800-tal) var agnostiker. Hans evolutionsteori visade att arter utvecklas gradvis och att människan härstammar från apliknande arter
• Idag accepterar de flesta religioner evolutionen (ser skapelseberättelsen symboliskt)
• Kreationister: En grupp religiösa som menar att Darwin hade fel och att Gud skapade världen bokstavligt på sex dagar
• Intelligent Design (ID): En modern form av kreationism som menar att livet (t.ex. ett öga) är för komplicerat för att ha uppstått genom slumpmässig evolution och måste vara designat av en intelligent skapare

De flesta icke-religiösa är inte organiserade. Men en del söker sig till sekulär humanism.

• I Sverige finns organisationen Humanisterna
• De arbetar för ett sekulariserat samhälle, full religionsfrihet och sprider en naturvetenskaplig världsbild
• De kämpar för att öka människors lycka och lindra lidande över hela världen
• De är kritiska mot barndop, omskärelse av pojkar och religiösa friskolor

Det finns borgerliga (icke-religiösa) alternativ till kyrkans övergångsriter:

• Barnvälkomnande/Namngivning: En ceremoni med diktläsning eller sång. Ibland får barnet smaka på surt (citron, livets svårigheter), salt (arbete) och sött (honung, det goda i livet)
• Humanistisk konfirmation: Ett läger (t.ex. hos Humanisterna eller Protus) där man diskuterar livsfrågor och avslutar med en ceremoni som markerar steget in i vuxenvärlden

• Borgerlig vigsel: Drygt 70% av alla vigslar i Sverige idag är borgerliga. De leds av en kommunal vigselförrättare och kan hållas var som helst, t.ex. i ett rådhus eller utomhus
• Borgerlig begravning: Ca 15% av alla begravningar. Man har rätt att låna kyrkans kapell (religiösa symboler täcks då över). Ceremonin leds av en officiant eller de anhöriga och innehåller ofta minnestal, musik och dikter

Vad utgår icke-religiösa ifrån i etiska frågor? Istället för skyldigheter mot en gud, utgår man oftast från människans rättigheter.

• Historiska exempel: USA:s självständighetsdeklaration (1776) och Franska revolutionens deklaration (1789) fastslog att alla människor är lika mycket värda “av naturen”
• FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (1948): Skapades efter andra världskriget för att förhindra nya folkmord
• Artikel 1: “Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”