Varför läser vi historia?
Syfte
Historia tränar ditt historiemedvetande och din historiska bildning. Du utvecklar kunskaper om händelser, aktörer, begrepp och långa historiska linjer, lär dig hur historisk kunskap blir till genom källor och tolkningar, och ser hur historia används i samhället. På så sätt förstår du hur det förflutna format nutiden och påverkar våra föreställningar om framtiden.
- Bygga en historisk referensram och kronologisk överblick över hur samhällen och kulturer har förändrats.
- Se kontinuitet och förändring i långa historiska linjer (t.ex. levnadsvillkor, migration, makt).
- Ställa frågor till, tolka, kritiskt granska och värdera historiska källor.
- Resonera om hur historia brukas för olika syften och hur berättelser påverkar identiteter och värderingar.
Det centrala innehållet i åk 7–9
Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen
- Högkulturer i olika delar av världen och antikens kännetecken och betydelse idag.
- Europeisk kolonisation och transatlantisk slavhandel – orsaker och konsekvenser för människor, kulturer och global handel.
- Industrialiseringen i Europa och Sverige – orsaker, följder och nya idéer, klasser och ideologier.
- Källtolkning och källkritik kopplat till valda tidsperioder; bedömning av källors relevans.
- Historiebruk: hur aktörer använder historia för att bygga identiteter.
Imperialism och världskrig, ca 1850–1950
- Nationalism, imperialism och framväxten av demokrati och diktatur.
- Första och andra världskriget – orsaker, förlopp och konsekvenser; förtryck, folkfördrivningar och folkmord (bl.a. Förintelsen) samt motstånd.
- Källtolkning och källkritik för perioden; värdering av relevans.
- Historiebruk: hur historia används för opinionsbildning och maktlegitimering.
Demokratisering och globalisering, ca 1900–nutid
- Demokratiseringen i Sverige, välfärdsstatens framväxt, folkrörelser och kampen för allmän och lika rösträtt; kontinuitet och förändring i synen på kön och jämställdhet.
- Kalla kriget, nya maktförhållanden och samtida globala utmaningar.
- Långa historiska linjer (t.ex. levnadsvillkor, migration, makt) – kontinuitet och förändring.
- Källtolkning och källkritik; historiebruk för att kritisera samtiden och påverka framtidsbilder.
Sammanfattat ska du i historia utveckla
- Kunskap om händelser, aktörer, begrepp och förändringsprocesser – samt förståelse för långa historiska linjer.
- Färdighet i källkritik: att ställa frågor till, tolka, värdera och använda historiska källor.
- Förmåga att analysera och diskutera historiebruk och hur det påverkar identitet, värderingar och samhällsdebatt.
Betygskriterier i historia – slutet av åk 9
E-nivå (lägsta godkända)
- Grundläggande kunskaper om händelser, aktörer, processer och begrepp – inklusive centrala skeenden som Förintelsen.
- Enkla resonemang om orsaker/konsekvenser och om kontinuitet/förändring utifrån några långa linjer.
- Ställer frågor till källor och för enkla resonemang om vad de kan berätta, deras relevans och trovärdighet.
- För enkla resonemang om hur historia används i olika sammanhang.
D-nivå
- Ligger mellan C och E – mer än E men inte fullt ut C.
C-nivå (mellan)
- Goda kunskaper om händelser, aktörer, processer och begrepp – inklusive centrala skeenden som Förintelsen.
- Utvecklade resonemang om orsaker/konsekvenser och om kontinuitet/förändring i långa linjer.
- Utvecklade resonemang om vad källor kan berätta samt deras relevans och trovärdighet.
- Utvecklade resonemang om historiebruk i olika sammanhang.
B-nivå
- Ligger mellan A och C – mer än C men inte fullt ut A.
A-nivå (högsta)
- Mycket goda kunskaper om händelser, aktörer, processer och begrepp – inklusive centrala skeenden som Förintelsen.
- Välutvecklade och nyanserade resonemang om orsaker/konsekvenser samt kontinuitet/förändring i långa linjer.
- Välutvecklade resonemang om vad källor kan berätta samt deras relevans och trovärdighet.
- Välutvecklade resonemang om hur historia används för olika syften.