NP: Samhällskunskap Delprov B 2018
Testa dina kunskaper! Svara på frågorna och klicka sedan på “Kontrollera svar” för den aktuella delen. De frågor som kräver längre resonemang (B2, B3, B4, B8, B9, B12) rättas inte automatiskt men har exempel/rättningsmallar som du kan visa.
B1: Styrelseskick
Demokrati vs Diktatur
Ta ställning till om påståendena beskriver något som är vanligare i en demokrati eller i en diktatur.
| Påstående | Demokrati | Diktatur |
|---|---|---|
| a) Alla myndiga medborgare får rösta | ||
| b) Flerpartisystem | ||
| c) Enpartisystem | ||
| d) Censur av medias nyhetsrapportering | ||
| e) Tidningarna har olika politiska infallsvinklar | ||
| f) Fri debatt | ||
| g) Åsiktsregistrering är tillåtet | ||
| h) Likhet inför lagen | ||
| i) Politiska motståndare kan fängslas för sina åsikters skull | ||
| j) Militären kontrollerar den politiska makten | ||
| k) Våld används för att hantera politiska problem |
Monarki vs Republik
Ta ställning till om påståendena stämmer bäst in på monarki eller republik.
| Påstående | Monarki | Republik |
|---|---|---|
| l) Makten kan ärvas, till exempel från förälder till barn | ||
| m) Statschefen utses av folket, genom val | ||
| n) Landet har kung, drottning eller kejsare | ||
| o) Statschefens titel är president |
Representativ vs Direkt demokrati
Ta ställning till om påståendena stämmer bäst in på representativ demokrati eller direkt demokrati.
| Påstående | Representativ | Direkt |
|---|---|---|
| p) Folket väljer en grupp eller ett parti som får makt att fatta beslut | ||
| q) Alla medborgare fattar beslut tillsammans | ||
| r) Folkomröstningar beslutar | ||
| s) Folkvalda människor får tid att förbereda och genomföra beslut |
B2: Om Demokrati
Demokrati är ett styrelsesätt som förespråkas av många.
a) Resonera om fördelar (1-2 st.) med demokrati som styrelsesätt.
b) Resonera om svårigheter (1-2 st.) med demokrati som styrelsesätt.
- Folkligt inflytande/Folkstyre: Beslut fattas av eller med folkets samtycke, vilket ger legitimitet.
- Mänskliga rättigheter: Demokratier skyddar ofta grundläggande fri- och rättigheter bättre (yttrandefrihet, mötesfrihet etc.).
- Fredligare maktövergångar: Val möjliggör byte av styre utan våld.
- Stabilitet: Bredare förankring av beslut kan leda till mer stabila samhällen på sikt.
- Anpassningsförmåga: Öppen debatt och möjlighet att byta styre gör att samhället lättare kan anpassa sig till nya utmaningar.
- Långsamma beslutsprocesser: Kräver diskussion, kompromisser, utredningar.
- Risk för “majoritetens tyranni”: Majoriteten kan köra över minoriteters rättigheter eller intressen.
- Populism/Kortsiktighet: Politiker kan frestas att fatta kortsiktiga populära beslut istället för långsiktigt hållbara.
- Lågt deltagande/Okunskap: Om få röstar eller väljare är dåligt informerade kan demokratin försvagas.
- Svårt att genomföra impopulära men nödvändiga reformer.
- Kostnad: Demokratiska processer (val, parlament etc.) kan vara kostsamma.
B3: Fria Medier
I en demokrati, som exempelvis Sverige, är det viktigt att medierna är fria. Det innebär att de som har den politiska makten i landet inte får styra vad som skrivs eller sägs i media.
Resonera om vilka orsaker (1-3 st.) det finns till att fria medier är viktigt i en demokrati.
- Granskning av makten: Medier granskar politiker, myndigheter och andra makthavare, vilket minskar risken för korruption och maktmissbruk.
- Information till medborgarna: Fria medier förser medborgarna med information de behöver för att kunna fatta informerade beslut (t.ex. i val) och delta i samhällsdebatten.
- Forum för debatt: Medier erbjuder en plattform där olika åsikter och perspektiv kan komma till tals och debatteras.
- Speglig av samhället: Medier kan spegla mångfalden i samhället och lyfta fram frågor som är viktiga för olika grupper.
- Skydd mot propaganda: Om medierna är fria från statlig kontroll är det svårare för regimen att sprida ensidig propaganda.
B4: Ryktesspridning på Internet
När brott sker kan det hända att brottet diskuteras på olika internetsajter. I dessa diskussioner händer det att misstänkta personer nämns med namn och adressuppgifter, trots att det inte är avgjort om de är skyldiga eller oskyldiga.
Beskriv vilka konsekvenser (1-3 st.) den här typen av ryktesspridning på internet kan få både för individer och för samhället.
- För individen (den utpekade):
- Förtal, skadat rykte (även om oskyldig).
- Hat, hot, trakasserier (online och offline).
- Svårigheter att få jobb, bostad etc.
- Psykisk ohälsa (stress, ångest, depression).
- Risk för våld från “självutnämnda domare”.
- Kan påverka familj och vänner negativt.
- För samhället:
- Undergräver rättssystemet (oskuldspresumtionen, rätten till rättvis prövning).
- Risk att fel person pekas ut och straffas av opinionen.
- Kan försvåra polisutredningar (vittnen skräms, bevis förstörs).
- Ökad polarisering och misstro i samhället.
- Normalisering av hat och hot på nätet.
B5: Brottsprocessen
Markera med ett kryss om påståendet stämmer eller inte stämmer.
| Påstående | Stämmer | Stämmer inte | |
|---|---|---|---|
| a) | Målsäganden är den person som har blivit utsatt för brott. | ||
| b) | Advokaten griper den misstänkte direkt på brottsplatsen. | ||
| c) | Om en misstänkt grips på bar gärning och erkänner brott blir det ingen rättegång. | ||
| d) | Polisen gör en första undersökning på brottsplatsen. | ||
| e) | Notarien är den som är misstänkt för ett brott. | ||
| f) | Domaren är den som väcker åtal mot den misstänkte. | ||
| g) | Åklagaren ska bevisa att den tilltalade är oskyldig. | ||
| h) | Domaren är den som leder rättegången. | ||
| i) | Advokaten för den tilltalades talan i rättssalen. | ||
| j) | Den tilltalade för protokoll över vad som sägs under rättegången. | ||
| k) | Nämndemännen är de enda som dömer i en rättegång. | ||
| l) | Nämndemän behöver inte ha juridisk utbildning. | ||
| m) | Den dömdes ålder kan påverka hur hårt straffet blir. | ||
| n) | Enligt svensk lag ska alla vara lika inför lagen. |
B6: Vilket begrepp hör inte hit?
Markera med kryss det begrepp som inte passar in i sammanhanget. Endast ett kryss per delfråga.
a) Vilket begrepp handlar inte om identitet?
b) Vilket begrepp handlar inte om att skaffa ny bostadsort?
c) Vilket begrepp handlar inte om att behandla någon illa?
d) Vilket begrepp kopplas inte till en tidnings innehåll?
e) Vilket begrepp har inte med medias uppdrag att göra?
f) Vilket begrepp handlar inte om att få konsumenter att köpa mer?
g) Vem medverkar inte i domstolen?
h) Vilket begrepp har inte med straff att göra?
i) Vilket begrepp kopplas inte till domstolarna?
j) Vilket begrepp kopplas inte till välfärdssystemet?
k) Vilket begrepp är inte kopplat till företagens ekonomi?
l) Vilket begrepp är inte förknippat med banken?
m) Vilket begrepp berör inte riksdagens arbete?
n) Vem ansvarar inte för att leda mötet?
o) Vilket begrepp har inte med EU att göra?
B7: Ekonomiska begrepp
Skriv in rätt begrepp från rutan i den mening där det passar bäst.
a) När ett företag har större inkomster än utgifter kallas detta för .
b) Tillgången till en vara kan också kallas .
c) innebär att ett land köper varor av andra länder.
d) betyder att ett lands pengar minskar i värde.
e) När ett lands ekonomiska system bygger på att prissättningen sker utan inblandning från staten kallas det för .
f) Det sammanlagda värdet av ett lands produktion av varor och tjänster under ett år kallas också för .
g) är den kostnad/avgift som man får betala när man t. ex. tar ett lån i en bank.
h) Du betalar skatt på varor du köper i en affär, denna skatt kallas .
i) När ett lands ekonomi går bra, få är arbetslösa och det produceras mycket varor och tjänster, kallas detta för .
j) är de pengar en löntagare har efter att ha betalat skatt och tagit emot eventuella bidrag.
B8: Ekonomiska klyftor
Enligt SVT ökar de ekonomiska skillnaderna och klyftorna i Sverige. Studier visar att de rikaste har blivit rikare medan de fattiga har blivit fattigare.
Resonera om politiska åtgärder (1-3 st.) och hur dessa skulle kunna minska de ekonomiska klyftorna och skillnaderna i Sverige.
- Skatter:
- Ökad skatteprocent för höginkomst (högre skatt på höga inkomster).
- Högre skatt på kapitalvinster, förmögenhet eller arv.
- Sänkt skatt på låga inkomster (t.ex. höjt grundavdrag, jobbskatteavdrag).
- Höjd/införd fastighetsskatt (kan minska förmögenhetsklyftor via boende).
- Bidrag och transfereringar:
- Höjda bidrag till låginkomsttagare (bostadsbidrag, socialbidrag, barnbidrag).
- Höjd a-kassa eller sjukpenning.
- Mer generöst pensionssystem för låginkomsttagare.
- Arbetsmarknadspolitik:
- Åtgärder för att minska arbetslösheten (utbildning, subventionerade anställningar).
- Höjda minimilöner (om sådana finns/införs) eller stöd till fackföreningar för att förhandla upp löner.
- Bekämpa lönediskriminering.
- Utbildningspolitik:
- Satsningar på skolan i socioekonomiskt utsatta områden för att öka likvärdigheten.
- Underlätta för vidareutbildning och omskolning.
- Bostadspolitik:
- Bygga fler hyresrätter med rimliga hyror.
- Reglera hyresmarknaden.
B9: Konsumtionens effekter
Vid lågkonjunktur (…) vill ekonomer ibland uppmana befolkningen att istället fortsätta konsumera – alltså fortsätta handla – för att hjälpa landets ekonomi.
Beskriv vilka effekter (1-3 st.) att människor handlar, konsumtion, kan få för ekonomin i samhället.
- Ökad efterfrågan: När folk handlar ökar efterfrågan på varor och tjänster.
- Ökad produktion: Företag behöver producera mer för att möta efterfrågan.
- Fler jobb/Bibehållna jobb: När företag producerar och säljer mer behöver de anställa fler eller kan behålla befintlig personal (motverkar varsel vid lågkonjunktur).
- Ökade skatteintäkter: Ökad försäljning ger mer momsintäkter till staten. Fler i arbete ger mer inkomstskatt. Företag som går bra betalar vinstskatt. -> Mer pengar till välfärden.
- Ekonomisk tillväxt (BNP): Ökad produktion och konsumtion bidrar till att landets totala ekonomi (BNP) växer eller slutar krympa.
- Positiv spiral: Fler jobb -> mer pengar till hushållen -> mer konsumtion -> mer produktion -> fler jobb… (och vice versa vid minskad konsumtion).
Bedömning fokuserar på relevanta ekonomiska samband kopplade till konsumtion.
B11: Påståenden om samhällsfrågor
Para ihop påståendet med den samhällsfråga (siffra 1-16) som troligast diskuteras. Välj siffra från listan. Varje siffra får bara användas en gång.
Samhällsfrågor:- Demokrati
- EU-medlemskap
- Fastighetsskatt
- Jämlikhet
- Jämställdhet
- Kriminalvård
- Militär
- Miljö
- Monarki
- Pensionssystemet
- Reklam
- Rättssäkerhet
- Segregation
- Utbildning
- Vegetarianism
- Välfärdssystem
- a) “Om utsläppen av växthusgaserna inte minskar är jag rädd att vår jord kommer att gå under.”
- b) “Det är oerhört frustrerande att män tjänar mer än kvinnor när de utför samma arbete.”
- c) “För att upprätthålla vår välfärd måste inkomstskatten höjas.”
- d) “Det är fel att äta kött för även djurens liv har ett värde.”
- e) “En väg ur arbetslöshet är att studera.”
- f) “Principen en person – en röst är jätteviktig.”
- g) “Strängare fängelsestraff skulle minska antalet brott.”
- h) “Vi borde avskaffa kungahuset för det hör inte hemma i en demokrati.”
- i) “I områden där de flesta av de boende har utländsk bakgrund kan det vara svårt att känna delaktighet i det svenska samhället.”
- j) “Alla människor är lika mycket värda oavsett ålder och härkomst.”
- k) “Det känns väldigt tryggt att principen där man är garanterad en advokat och en rättvis rättegång om man begår ett brott, finns i Sverige.”
- l) “Om Sveriges välfärd ska kunna bevaras måste människor i framtiden arbeta längre än till 65 år.”
- m) “Det är skrämmande att många lagar som styr oss i Sverige bestäms utanför Sveriges gränser.”
- n) “Unga människor påverkas mycket mer än vi tror av det som står i tidningar, det vi ser på tv och sådant vi möter på internet.”
B12: Arbetslöshet bland unga
I november 2017 var 55 000 ungdomar mellan 18 och 24 år inskrivna som arbetslösa.
Beskriv vilka konsekvenser (1-3 st.) arbetslöshet bland unga kan få för individen och samhället.
- För individen:
- Ekonomisk utsatthet, svårt att klara sig själv, flytta hemifrån.
- Försämrad självkänsla, känsla av utanförskap, passivitet.
- Psykisk ohälsa (stress, depression, ångest).
- Svårare att komma in på arbetsmarknaden senare (luckor i CV, bristande erfarenhet).
- Risk för missbruk eller kriminalitet.
- Lägre framtida pension.
- För samhället:
- Ökade kostnader för bidrag (a-kassa, socialbidrag) och stödinsatser.
- Minskade skatteintäkter (färre som arbetar och betalar skatt).
- Förlorad arbetskraft och kompetens (humankapital går förlorat).
- Risk för social oro och ökade klyftor.
- Kan bidra till långsammare ekonomisk tillväxt.
- Risk att en generation “fastnar” i utanförskap.