Övningar om Kristendom

Eleven nämner att kristendomen spreds när européerna reste till nya länder (kolonisation och handel) och att missionärer berättade om tron. Kanske nämns att vissa blev kristna för att de trodde på budskapet, medan andra tvingades eller att det var svårt för de som redan bodde där.

Resonemanget är enkelt och kan vara lite allmänt. Eleven använder några begrepp som mission eller kolonisation men förklarar inte sambanden djupt.

Eleven beskriver hur missionen var ett aktivt spridande av tron genom predikan, medan kolonisation och handel innebar att kristendomen följde med européerna och ibland påtvingades lokalbefolkningen. Eleven resonerar kring att detta kunde ses positivt av de som fann en ny tro, men negativt av de vars egna kulturer och religioner trycktes undan eller förbjöds. Samband mellan spridningssätt och mottagande, t.ex. motstånd mot mission kopplat till kolonialmakten, kan lyftas.

Resonemanget är mer utvecklat och eleven försöker se både positiva och negativa sidor. Eleven använder relevanta begrepp och visar på samband mellan spridningssätt och hur det påverkade människor och samhällen.

Eleven analyserar nyanserat hur mission, kolonisation och handel var sammanflätade och skapade komplexa dynamiker i spridningen av kristendomen. Eleven resonerar kring att mission ibland skedde fredligt, men ofta underlättades eller möjliggjordes av koloniala strukturer och maktobalanser, där kristendomen kunde uppfattas som en del av förtrycket.

Eleven diskuterar både positiva aspekter som skolgång, sjukvård, och sociala reformer initierade av missionärer, och negativa konsekvenser som förstörelse av lokala kulturer, religiös intolerans och koppling till exploatering. Resonemanget är välutvecklat och visar på komplexa samband mellan religiösa, ekonomiska och politiska faktorer i kristendomens globala historia. Eleven kan använda religionshistoriska begrepp med precision och se spridningssättens långsiktiga påverkan på dagens religiösa och kulturella landskap i olika regioner.

Eleven nämner att alla tre religionerna tror på en Gud. Kanske att kristna ser Jesus som Guds son, medan judar och muslimer inte gör det. Att alla kanske hoppas på en bättre framtid.

Jämförelsen är enkel och fokuserar på några grundläggande skillnader eller likheter utan djupare förklaring.

Eleven beskriver likheten i monoteismen (tron på en Gud). Gällande Jesus förklaras att kristna ser honom som Gud och människa, medan judar ser honom som en människa/judisk lärare och muslimer som en viktig profet men inte gudomlig. Hoppet om framtiden kan beskrivas som att alla tre religioner har en tanke om en tid då ondskan besegras, men med olika föreställningar om hur detta går till (t.ex. Jesu återkomst, Messias ankomst).

Resonemanget jämför de tre religionerna utifrån de givna aspekterna och lyfter fram tydliga skillnader och likheter baserat på texten.

Eleven analyserar nyanserat likheter och skillnader. Gällande synen på Gud kan likheten i sträng monoteism lyftas fram, men också den kristna treenighetsläran som skiljer sig markant. Synen på Jesus kan jämföras mer i detalj – hans roll som Guds son/inkarnation i kristendomen, en viktig profet i islam, och en icke-gudomlig figur i judendomen. Hoppet om framtiden kan diskuteras som en gemensam eskatologisk dimension, men med distinkta teologiska skiljelinjer i synen på tidsåldrarnas slut och Guds slutgiltiga seger över ondskan (t.ex. Messias olika roller i judendom och kristendom, domedagen i islam). Resonemanget visar på förståelse för de teologiska grunderna för dessa skillnader och likheter.

Eleven nämner att kristendomen har kyrkor och högtider som jul och påsk. Kanske att den har påverkat hur folk är mot varandra (goda värderingar) eller att den syns i konst och musik. För individen kan nämnas att den ger tröst eller regler för hur man ska leva.

Resonemanget ger enkla, tydliga exempel på påverkan utan djupare analys av orsakssamband eller historisk kontext.

Eleven ger flera exempel på samhällspåverkan, t.ex. att kristna värderingar har format lagar och normer (synen på människan, familjen), att kyrkan historiskt haft stor makt (medeltiden), eller att konst, arkitektur och musik har starka kristna inslag. För individen kan nämnas att tron gett mening, hopp, gemenskap, men också att religiösa regler kunnat styra livet starkt (t.ex. under historien). Resonemanget visar på samband mellan tro och praktik/samhälle.

Exemplen är mer konkreta och resonemanget visar på en förståelse för att kristendomen har haft en bred påverkan på olika områden.

Eleven analyserar nyanserat komplexa former av påverkan. På samhällsnivå kan diskussionen inkludera kristendomens roll i t.ex. rättssystemets framväxt (naturrätten), bildningsideal och universitetsväsendet, sociala reformer (diakoni), eller konflikter som religionskrigen. Påverkansriktningen kan också diskuteras (inte bara religionen påverkar samhället, utan också tvärtom). För individen kan resonemanget beröra hur kristen etik och moral har format synen på dygder och laster, hur existentiella frågor hanteras genom tro, eller hur olika kristna traditioner erbjudit skilda vägar för andlig utveckling och livsföring. Resonemanget är välutvecklat, använder historiska och samhälleliga exempel, och visar på en nyanserad förståelse för kristendomens dynamiska och mångfacetterade roll genom historien.