✡️ Övningsprov: Judendom ✡️
Testa dina kunskaper om judendomen
Instruktioner
Välkommen till övningsprovet!
Detta prov testar dina kunskaper om judendomen. Läs varje fråga noggrant.
- För flervalsfrågor, välj det bästa alternativet. Svarsalternativen slumpas varje gång.
- För öppna frågor och analysfrågor, skriv ett svar och jämför sedan med exempelsvaret.
- För matchningsfrågor, klicka på ett begrepp i vänstra kolumnen och sedan på rätt förklaring i högra.
- Använd “Kontrollera svar”-knappen för att se resultat för varje sektion.
- Navigera mellan avsnitten med flikarna ovan.
Lycka till!
Grunderna i Judendom
1. Hur gammal är judendomen, enligt texten?
2. Vilka tre religioner kallas för “de abrahamitiska religionerna”?
3. Är judendomen en monoteistisk eller polyteistisk religion?
4. Hur blir man jude enligt traditionell tolkning?
5. Ungefär hur många judar finns det i världen?
6. Sant eller Falskt: Judendomen är en missionerande religion som aktivt strävar efter att få fler anhängare.
7. Vad kallas judendomens gudstjänstlokal?
Heliga Skrifter & Centrala Gestalter
8. Vad heter den judiska bibeln, som består av tre skriftsamlingar?
9. Vilken del av Tanakh är den allra heligaste och mest centrala?
10. Vem mottog, enligt traditionen, Toran från Gud på berget Sinai?
11. Vad är Talmud?
12. Vilka är de tre delarna som tillsammans bildar förkortningen TaNaKh?
13. Sant eller Falskt: Alla texter i Tanakh ingår också i den kristna Bibeln, där de kallas Gamla testamentet.
Judisk Historia
14. Vad betyder begreppet “diaspora” i judisk historia?
15. Vilken dramatisk händelse inträffade i Jerusalem år 70 e.Kr.?
16. Vad var “Förintelsen”?
17. Vad är sionism?
18. När utropades den moderna staten Israel?
Begrepp inom Judendom
19. Vad betyder “kosher”?
20. Vad är en “rabbin”?
21. Vad är “sabbat”?
22. Vilka är de tre huvudinriktningarna inom nutida judendom?
Rätt svar:
Ortodox, konservativ och liberal (eller progressiv/reform) judendom
23. Vad är “bar mitzva” och “bat mitzva”?
24. Sant eller Falskt: Begreppet “antisemitism” betyder “intresse för judisk kultur”.
25. Matcha rätt begrepp med dess beskrivning:
Analys och Resonemang
Följande frågor kräver att du resonerar och analyserar utifrån de bifogade textavsnitten. Jämför sedan ditt svar med exempelbeskrivningarna för olika betygsnivåer.
Analysfråga 26: Ortodox vs. Liberal Judendom
Läs följande textavsnitt:
Den liberala judendomen […] ville förändra religionen i takt med alla förändringar som skedde i det moderna samhället. Det innebar också Toran och Talmud måste tolkas om. […] I de liberala församlingarnas synagogor sitter män och kvinnor tillsammans under gudstjänsterna. Det finns kvinnliga rabbiner […]. Enkelt uttryckt vill de liberala judarna förändra så mycket som möjligt i sin religion för att den ska gå i takt med det moderna samhället.
De ortodoxa judarna (ordet betyder ”renlärig”) menar att det inte går att omtolka de gamla traditionerna hur som helst. Det som har givits av Gud, får inte förändras. Under ortodoxa gudstjänster deltar exempelvis kvinnor på särskilda läktare […]. Kvinnliga rabbiner eller kantorer är otänkbara […]. En sammanfattning av den ortodoxa inställningen är alltså att det moderna sättet att leva måste anpassas till den judiska religionen, inte tvärtom.
Analysera och jämför hur liberal och ortodox judendom ser på förhållandet mellan religiös tradition och det moderna samhället. Använd konkreta exempel från texten (t.ex. synen på kvinnliga rabbiner, gudstjänsten) för att illustrera skillnaderna.
Exempel på Resonemang (Olika Nivåer):
Nivå E (Godtagbart):
- Eleven nämner att liberala judar vill anpassa religionen till samhället, medan ortodoxa vill att samhället ska anpassa sig till religionen.
- Eleven ger ett exempel från texten, t.ex. att liberala tillåter kvinnliga rabbiner men ortodoxa inte gör det.
Nivå C (Utvecklat):
- Eleven förklarar *varför* riktningarna ser olika på saken: liberala anser att traditioner och skrifter *måste* omtolkas, medan ortodoxa anser att Guds ord *inte får* förändras.
- Eleven använder flera exempel från texten för att jämföra, som synen på kvinnors roll och hur gudstjänsten organiseras, och förklarar hur dessa skillnader visar på deras olika grundsyn.
Nivå A (Välutvecklat och Nyanserat):
- Eleven analyserar den grundläggande filosofiska skillnaden: Ska religionen vara en dynamisk kraft som utvecklas med tiden (liberal), eller en oföränderlig, evig sanning som står över samhällets förändringar (ortodox)?
- Eleven resonerar nyanserat kring konsekvenserna av de olika synsätten, t.ex. hur de påverkar jämställdhet och möjligheten att leva som troende i ett modernt, sekulärt samhälle.
- Resonemanget är välstrukturerat och visar djup förståelse för hur en grundläggande teologisk hållning (förändring vs. bevarande) leder till konkreta skillnader i praktiken.
Analysfråga 27: Judisk Identitet
Läs följande textavsnitt:
Att vara jude betyder enligt en vanlig judisk tolkning att tillhöra ett folk, det judiska folket. Många judar menar att man inte ens behöver vara religiös och tro på Gud för att uppfatta sig som jude. Den som föds av en judinna blir jude. Vissa judar menar att det räcker med att ha en judisk far. En person som inte har fötts in i judendom kan också bli jude. Det sker genom att konvertera (gå över) till den judiska religionen. Hen blir då också en del av det judiska folket.
Judendomen beskrivs i texten som både “en religion och ett folk”. Resonera kring vad detta innebär. Hur kan någon vara jude utan att vara religiös, enligt texten? Diskutera hur denna dubbla identitet skiljer sig från hur man vanligen ser på andra religioner.
Exempel på Resonemang (Olika Nivåer):
Nivå E (Godtagbart):
- Eleven återger att man kan vara jude genom att tillhöra det judiska folket, även utan att tro på Gud.
- Eleven nämner att man blir jude om ens mor är judinna.
Nivå C (Utvecklat):
- Eleven förklarar att den judiska identiteten har två delar: en religiös (tron och praktiken) och en etnisk/kulturell (att tillhöra folket genom släktskap och historia).
- Eleven resonerar om att man kan identifiera sig med den kulturella/etniska delen (folket) utan att delta i den religiösa, vilket förklarar hur en ateist kan vara jude.
- Eleven jämför med t.ex. kristendom, där identiteten främst bygger på personlig tro snarare än släktskap.
Nivå A (Välutvecklat och Nyanserat):
- Eleven analyserar spänningen och samspelet mellan de två identitetsaspekterna.
- Eleven diskuterar hur detta synsätt påverkar frågor som konvertering (där man blir del av *både* religionen och folket) och gemenskap (en gemensam historia och kultur som binder samman även icke-troende).
- Eleven resonerar nyanserat kring hur denna dubbla identitet kan vara både en styrka (stark gemenskap) och en källa till komplexitet (t.ex. i diskussioner om “vem är jude?”). Jämförelsen med andra religioner är välutvecklad och visar på en djupare förståelse för begreppens innebörd.