Utforska SO: Interaktivt och lärorikt!

info@skoltroll.com

Övningssida Judendom

Övningsuppgifter om Judendom

Studera materialet om Judendom och testa dina kunskaper med uppgifterna nedan. Du kan kontrollera svaren för varje grupp separat.

Grundläggande begrepp

1. Vad kallas judarnas gudstjänstlokal?

2. Vilka är de tre huvuddelarna av Tanakh? (Markera alla rätt)

3. Fyll in det saknade ordet: Enligt judisk tro har Gud all makt över världen, med andra ord är Gud “____________”.

4. Ungefär hur många judar beräknas bo i Sverige enligt texten?

5. Vilka är de tre abrahamitiska religionerna? (Markera alla rätt)

Centrala tankar och texter

6. Vad betyder begreppet “Tikkun Olam”?

7. Vad innebär “den messianska tiden” enligt judisk tro?

8. Vad kallas den första och viktigaste delen av Tanakh?

9. Ungefär hur många bud (mitzvot) finns det totalt i Torans texter enligt rabbinernas beräkningar?

10. Vad kallas den muntliga undervisningen som Mose också sägs ha mottagit från Gud, utöver den skriftliga Toran?

Religiösa handlingar och högtider

11. Vad symboliserar omskärelsen för judiska pojkar?

12. Sant eller Falskt: Judendomen är en missionerande religion som aktivt försöker omvända människor.

13. Vad kallas ceremonin när en judisk pojke uppnår religiös myndighet vid 13 års ålder?

14. Vilken högtid minner om israeliternas befrielse från slaveriet i Egypten?

15. Vad kallas årets heligaste dag inom judendomen, som infaller på hösten?

16. Vilken högtid firas till minne av återinvigningen av templet i Jerusalem, ofta med tändning av ljus?

Riktningar och historia

17. Sant eller Falskt: I ortodoxa judiska församlingar sitter män och kvinnor vanligtvis tillsammans under gudstjänsterna.

18. Vilken riktning inom judendomen vill förändra så mycket som möjligt för att anpassa religionen till det moderna samhället?

19. Vad kallas hat eller fördomar mot judar, ofta baserat på föreställningen att judar utgör en särskild “ras”?

20. Vilken rörelse förespråkade återupprättandet av en judisk stat i Palestina, vilket ledde till bildandet av staten Israel?

21. Sant eller Falskt: Förintelsen var nazisternas systematiska folkmord på judar under andra världskriget.

22. Vad kallas det blandade språket av hebreiska och tyska som talades av judar i Östeuropa?

23. Sant eller Falskt: I Israel finns det särskilda religiösa domstolar som fattar beslut i frågor som rör familjerätten.

24. Vad menas med “den gyllene regeln” som Hillel uttryckte?

Begrepp och Förklaringar (skriv in begreppet)

Begrepp att välja bland:

  • Antisemitism
  • Bar/Bat Mitzva
  • Diaspora
  • Förintelsen
  • Getto
  • Halakha
  • Jiddisch
  • Jom Kippur
  • Ketuvim
  • Kosher
  • Messianska tiden
  • Messias
  • Mitzva
  • Monoteism
  • Moseböckerna
  • Neviim
  • Pesach
  • Purimfesten
  • Rabbin
  • Sabbat
  • Sionism
  • Sukkot
  • Talmud
  • Tanakh
  • Toran

Skriv in rätt begrepp bredvid förklaringen:

  • Judiska matregler:
  • Vilodagen inom judendomen (fredag kväll till lördag kväll):
  • Religiös plikt eller god gärning:
  • Judar som lever utspridda utanför Israel:
  • Lärd person som tolkar religiösa texter och leder gudstjänster:
  • Den judiska Bibeln:
  • Samling av rabbinernas tolkningar och kommentarer (även kallad den muntliga Toran):
  • Tron på en enda Gud:
  • Judisk religiös lag:
  • Ceremoni där en pojke eller flicka uppnår religiös myndighet:
  • Försoningsdagen, årets heligaste dag:
  • Högtid som minner om uttåget ur Egypten:
  • Hat eller fördomar mot judar:
  • Rörelsen som förespråkar en judisk stat i Palestina/Israel:
  • Nazisternas folkmord på judar under andra världskriget:

Resonerande frågor

Försök att utveckla dina svar. Klicka på “Kontrollera svar” under varje fråga för att se exempel på hur man kan resonera på olika nivåer (E, C, A).

R1. På vilka sätt kan judendom och judar beskrivas både som en religion och ett folk?

Exempelsvar:

E-nivå: Judendomen är en religion för att man tror på Gud och har heliga texter som Toran. Man är jude för att man föds av en judisk mamma, då blir man en part av det judiska folket. Man kan också bli jude genom att konvertera till religionen.
C-nivå: Judendomen är en religion med centrala religiösa tankar, texter (som Tanakh och Talmud) och ritualer. Samtidigt är judendomen också en folkgrupp eller ett folk, där tillhörigheten ofta går i arv via modern. Många judar identifierar sig med den judiska kulturen och historien oavsett om de är religiöst troende eller inte.
A-nivå: Beskrivningen av judendomen som både en religion och ett folk är central. Som religion bygger den på monoteism, heliga texter som Tanakh och Talmud, samt en rik tradition av tolkningar och religiösa handlingar (mitzvot). Att vara jude innebär dock inte enbart att utöva religionen; det är också en etnisk/kulturell tillhörighet som traditionellt ärvs på mödernet. Detta folkperspektiv innebär att även icke-religiösa personer kan identifiera sig som judar och känna samhörighet genom gemensam historia, kultur och erfarenheter, inklusive den långa historien av diaspora och förföljelser. Konvertering till judendomen innebär att man blir del av både religionen och folket. Denna dubbla identitet skiljer judendomen från många andra religioner och är en viktig aspekt för att förstå judiskt liv globalt.

R2. Resonera om hur olika riktningar inom judendomen har påverkats av det omgivande samhället under senare tid.

Exempelsvar:

E-nivå: Riktningar som liberal judendom har ändrat sig mer för att passa in i det moderna samhället. Ortodoxa judar försöker behålla gamla regler mer. Samhället har blivit mer öppet, så liberala judar har till exempel kvinnliga rabbiner nu.
C-nivå: De olika judiska riktningarna (ortodox, konservativ, liberal/progressiv) representerar olika svar på hur man ska förhålla sig till det moderna samhället. Liberal judendom uppstod på 1800-talet som en reformrörelse som aktivt anpassade religionen till moderna värderingar, till exempel genom att tillåta kvinnliga rabbiner och anamma modernare syn på HBTQ+-frågor. Ortodox judendom betonar vikten av att bevara traditionella tolkningar av halakha och är mer restriktiv med förändringar, även om de också använder sig av modern teknologi (t.ex. webbforum) för att sprida information inom traditionella ramar. Konservativ judendom intar en medelposition, där man erkänner behovet av viss anpassning till moderna förhållanden men genom en långsammare process och med större vikt vid traditionell judisk lag än liberal judendom. Det omgivande samhällets värderingar kring jämställdhet och individualitet har tydligt påverkat de liberala och konservativa riktningarna mer än den ortodoxa.
A-nivå: Det moderna samhällets framväxt, präglad av upplysningens ideal, sekularisering, och förändrade synen på individens frihet och jämställdhet, har haft en djupgående inverkan på judendomens utveckling och differentiering i olika riktningar. Liberal (progressiv) judendom, med rötter i 1800-talets reformjudendom, är det tydligaste exemplet på en riktning som strävat efter att harmonisera judisk tro och praktik med moderna vetenskapliga rön och samhällsnormer. Detta har lett till betydande omtolkningar av traditionell halakha, jämställdhet mellan könen (inklusive kvinnliga rabbiner) och inkludering av HBTQ+-personer. Ortodox judendom representerar ett motreaktion mot dessa förändringar, där man betonar traditionens oföränderlighet och strikt följer etablerade halakha-tolkningar, även om man anpassar sig teknologiskt. Konservativ judendom intar en medelposition, där man erkänner behovet av viss anpassning till moderna förhållanden men genom en långsammare process och med större vikt vid traditionell judisk lag än liberal judendom. Påverkan från det omgivande samhället är alltså inte en enkelriktad process utan en komplex interaktion där judiska samfund har valt olika strategier för att bevara sin identitet samtidigt som de förhåller sig till en föränderlig värld.

R3. På vilka sätt kan handlingar uppfattas som lika viktiga, eller viktigare än att känna till innehållet i de heliga skrifterna inom judendom?

Exempelsvar:

E-nivå: I judendomen är det viktigt att göra bra saker, som att hjälpa andra. Man kallas det för mitzva. Att göra en mitzva är lika viktigt som att bara läsa i Toran. Rabbiner säger att det är viktigare att göra gott än att bara tro.
C-nivå: Inom judendomen finns en stark betoning på handling (mitzvot) som en central del av det religiösa livet, ibland till och med viktigare än enbart tro eller kunskap om texterna. Att utföra Guds bud, “göra en mitzva”, i vardagen genom goda gärningar mot medmänniskor (som att besöka sjuka eller hjälpa fattiga) anses vara direkt kopplat till att följa Guds lära. Även om studiet av heliga skrifter är viktigt, menar många rabbiner att religionen i grunden handlar om hur man lever sitt liv här och nu och bidrar till att “laga världen” (Tikkun Olam).
A-nivå: Betoningen på handling inom judendomen återspeglar en pragmatisk och jordnära syn på religionen, där det mest väsentliga inte är teoretisk kunskap eller enbart tro, utan hur man lever sitt liv i enlighet med Guds bud (mitzvot). De 613 buden i Toran ger en ram för hur judar ska agera, inte bara i rituella sammanhang utan i alla aspekter av livet, inklusive social rättvisa och omsorg om medmänniskor. Konceptet “Tikkun Olam” (att laga världen) understryker att judar, och även icke-judar, har ett ansvar att aktivt arbeta för att förbättra världen genom sina handlingar. Från ett judiskt perspektiv kan en god gärning (mitzva) i vardagen vara lika, om inte mer, betydelsefull som att enbart studera texterna i synagogan, eftersom det är genom handling som man uppfyller Guds vilja och håller förbundet heligt. Detta förklarar varför fokus ofta ligger på “att göra” istället för enbart “att tro”.

R4. Resonera om hur judendomen påverkar samhället i dagens Israel.

Exempelsvar:

E-nivå: Judendomen påverkar livet i Israel mycket. Helger som sabbaten gör att affärer är stängda. Skolor har koshermat. Det finns också judiska domstolar som bestämmer om skilsmässa och sånt.
C-nivå: Trots att Israel är en stat med religionsfrihet och en stor andel icke-religiösa medborgare, har judendomen en betydande påverkan på samhället eftersom det är majoritetsreligionen. Detta synsätt i offentliga institutioner som skolor och statliga inrättningar där kosherregler ofta följs, och i den judiska kalendern som bestämmer nationella helgdagar som sabbaten, då mycket verksamhet ligger nere. En annan viktig påverkan är förekomsten av särskilda religiösa domstolar, baserade på ortodoxa tolkningar av halakha, som har sista ordet i familjerättsliga frågor som äktenskap och skilsmässor, vilket dock är omdiskuterat. Även konflikten med palestinierna har religiösa dimensioner, särskilt kopplat till synen på mark och bosättningar.
A-nivå: Judendomens påverkan på det israeliska samhället är mångfacetterad och sträcker sig bortom enbart det religiösa utövandet. Som majoritetsreligion formar judendomen den offentliga sfären genom att den judiska kalendern styr helgdagar (inklusive sabbaten som nationell vilodag), och genom att judiska matregler (kosher) ofta tillämpas i offentliga institutioner. En mer komplex påverkan ses inom rättssystemet, där särskilda religiösa domstolar (främst ortodoxa halakha-domstolar) har jurisdiktion över familjerättsliga frågor, vilket kan leda till konflikter med sekulära principer och synen på jämställdhet. Dessutom spelar religiösa anspråk på landet en roll i den politiska konflikten med palestinierna, särskilt gällande bosättningar på ockuperad mark, där vissa bosättare motiverar sitt agerande religiöst. Detta visar att judendomen i Israel inte bara är en privat tro utan en aktiv kraft som påverkar lagstiftning, politik, sociala normer och den pågående nationella identitetsdiskussionen, vilket ständigt omförhandlas i relation till statens sekulära ambitioner och den demografiska mångfalden.

© Din skola/organisation

Copyright © www.skoltroll.com all rights reserved.