Målet med det här avsnittet är att du ska kunna:

• Förstå vad det innebär att vara en aktiv medborgare
• Förstå skillnaden mellan demokrati och diktatur
• Få kunskaper om politiska system och strukturer
• Förstå begrepp som monarki, republik, parlamentarism
• Lära dig om politiska ideologier och partier

• Begreppet makt
• Demokrati vs Diktatur, Monarki vs Republik, Parlamentarism vs Presidentstyre
• Politiska ideologier och partier
• Beslutsprocesser och påverkan
• Friheter, rättigheter och skyldigheter
• Kritisk granskning av information

Problemet:

”Det måste finnas något vi kan göra. Vi måste kämpa!”

Aktionerna – Hur påverkar man?

• Startade grupp på sociala medier
• Kontaktade politiker, fick tips om medborgarförslag
• Gick på nämndens möte (allmänhetens frågestund)
• Kontaktade lokaltidningen
• Bildade en förening och ordnade en demonstration

Resultat:

• Skrev insändare, tidningen granskade kommunens ekonomi
• Fick många medlemmar/likes på sociala medier
• En politiker lovade komma och lyssna

Politik är att driva frågor och fatta beslut om gemensamma angelägenheter.

• Väljer mellan olika alternativ (vad är bäst för vem?)
• Frågor kan vara lokala, nationella eller internationella
• Försöker påverka för att få majoritet för sina förslag
• Måste följa det politiska systemets regler

Utöver att rösta finns många sätt:

Att aktivt försöka förändra samhället (t.ex. miljö, mänskliga rättigheter).

“Vi ska få vara fria människor!”

• Betonar individens frihet (yttrandefrihet, religionsfrihet)
• Ekonomisk frihet (starta företag)
• Staten ska inte ha onödiga regler
• (Tänkare: Adam Smith, John Stuart Mill)

En politisk stil/strategi, snarare än en ideologi.

• Enkla budskap och lösningar på svåra problem
• “Vi mot dom” (folket mot eliten/makthavarna)
• Finns både som höger- och vänsterpopulism

En grupp med liknande värderingar som organiserat sig för att driva sina frågor.

• Partiprogram: Sammanfattar politiken
• Partiledare: Ansiktet utåt
• Kan samarbeta i koalitioner
• Har ofta ungdomsförbund

Reglerna för hur ett land styrs (ofta i grundlagen).

Länder bedöms utifrån hur demokratiska de är:

• Fullvärdiga demokratier (Norge, Sverige)
• Demokratier med anmärkningar (USA)
• Hybridregimer (Turkiet)
• Auktoritära regimer (Diktaturer: Nordkorea)

Trend: Demokratin går tillbaka i många länder.

Demokrati = Folkstyre. “All makt utgår från folket”.

För att räknas som demokrati krävs att vissa villkor uppfylls.

• Rätt till liv
• Rättvis rättegång
• Yttrande- och tankefrihet
• Förbud mot tortyr och slaveri

Motsatsen till demokrati. Saknar fria val och åsiktsfrihet.

• Politik = VAD man vill göra. Statsskick = REGLERNA för HUR.
• Makt: Formell (politiker) vs. Informell (media, företag).
• Aktivism: Att aktivt försöka påverka.
• Ideologier: Idéer om det bästa samhället.

• Konservatism (bevara), Liberalism (frihet), Socialism (jämlikhet).
• Populism: “Vi mot dom”, enkla lösningar.
• Partier: Grupper med liknande ideologi.

• Skalor: Höger-Vänster (ekonomi) & GAL-TAN (värderingar).
• Monarki (arv) vs. Republik (vald president).
• Enhetsstat (central makt) vs. Federal stat (delad makt).

• Direkt demokrati (alla röstar) vs. Representativ (väljer politiker).
• Parlamentarism (regering beroende av parlament) vs. Presidentstyre.
• Diktatur: Motsats till demokrati, en/få har all makt.