Målet med det här avsnittet är att du ska:

• Beskriva vilken roll religion spelar i Sverige idag jämfört med andra länder.
• Analysera vad sekulariseringen betytt för Svenska kyrkans roll i samhället.
• Reflektera vilken roll religioner, kyrkor och andliga rörelser spelar i samhället och för den enskildes identitet.

• Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället.
• Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.
• Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt…

• Svenska kyrkan, landets största religiösa samfund har förändrats mycket.
• Alla världsreligioner finns i Sverige idag, liksom många andra andliga rörelser.
• Många utövar inte någon religion alls.
• Ord och begrepp: religiös mångfald, sekt, privatreligiositet, änglatro

Reflektera över:

• Vilka religioner finns i Sverige idag?
• Hur länge har de funnits i Sverige och hur många är det som tillhör dem?
• Hur är unga människor i Sverige idag religiösa?

• Begravningsplatser och ceremonier är viktiga för att ta avsked och visa respekt för den döda.
• Alla religioner har ritualer kopplade till döden (t.ex. om kremering, eller hur snabbt begravningen ska ske).
• I Sverige måste kroppen gravsättas eller kremeras inom en månad.
• Det är Svenska kyrkan som har ansvaret för nästan alla begravningsplatser i Sverige.
• Detta betalas via en begravningsavgift som alla med inkomst betalar, oavsett religion.

• Svenskar värderar frihetliga värderingar högt:
  • Individens självförverkligande, livskvalitet och lycka.
  • Egna val och personlig frihet.
• Svenskar värderar sekulära värderingar högt:
  • Vetenskapliga och icke-religiösa tankar värderas högt.
  • Traditioner och tro på Gud värderas lågt.

• Jämfört med andra länder är det få i Sverige som säger att de är religiösa eller att religion är “mycket viktigt”.
• Samtidigt tillhör en majoritet (nästan sju miljoner) av svenskarna ett religiöst samfund.
• Detta skiljer Sverige från många andra länder där färre är medlemmar i samfund.

• Svenska kyrkan var länge helt dominerande.
• I slutet av 1800-talet utmanades den av protestantiska frikyrkor (ofta idéer från svenskar som återvänt från Amerika).
• Under 1900-talet har den religiösa mångfalden ökat.
• Idag finns alla världsreligioner etablerade i Sverige.

• Protestantiska frikyrkor: T.ex. Equmeniakyrkan och Pingströrelsen (ca 110 000 medlemmar var). Medlemstalen har minskat sedan 1930-talet.
• Nya frikyrkor: Samtidigt ökar nya karismatiska rörelser. Över 400 nya församlingar har bildats sedan 2000-talet, t.ex. Hillsong (från Australien) och Redeemed Christian Church of God (från Nigeria).

• Katolska kyrkan: Har en lång historia i Sverige. Har ökat till över 150 000 medlemmar, främst de senaste 60 åren.
• Ortodoxa kyrkor: Har också ökat sedan 1960-talet och har idag något fler medlemmar än katolska kyrkan.
• Exempel på ortodoxa kyrkor i Sverige: Syrisk-ortodoxa, Serbisk-ortodoxa, Grekisk-ortodoxa och Rumänsk-ortodoxa.

Hinduism & Buddhism

• Intresset ökade på 1930-talet.
• Idag finns flera tempel i Sverige.
• Ungefär 40 000 människor tillhör dessa religioner.
• Sveriges buddhistiska gemenskap har ca 12 000 medlemmar, fördelade på ca 70 organisationer.

Yezidier

• En religiös och etnisk (Kurdisk) grupp (upp till 15 000 i Sverige).
• Monoteistisk tro; tror på en Gud som skapat sju ärkeänglar.
• Den viktigaste ängeln är påfågelsängeln Melek Taus.
• Traditionen har främst förts vidare muntligt.

• Svenska kyrkan är Sveriges i särklass största organisation med över fem miljoner medlemmar.
• Andelen medlemmar har dock minskat stadigt sedan 1970-talet.
• År 2000 skildes kyrkan från staten.
• Kyrkan är fortfarande skyldig enligt lag att ha församlingar i hela landet och att ansvara för begravningsverksamheten.
• För att bli medlem idag måste man döpas (tidigare blev man automatiskt medlem om föräldrarna var det).

• Minskande intresse: Allt färre besöker kyrkor, vilket leder till att byggnader stängs och måste “avkristnas”. Detta är ofta en känslig fråga.
• Förändrade övergångsriter: Färre än var tredje döps eller gifter sig i kyrkan.
  • För 50 år sedan konfirmerades 80% av alla 15-åringar. År 2020 var siffran 20%.
  • Konfirmation ses inte längre som ett steg in i vuxenlivet, utan lockar mer med gemenskap och läger.

• Kyrkan har påbörjat ett arbete för att be om ursäkt för historiska övergrepp mot det samiska folket.
• År 2021 framförde ärkebiskop Antje Jackelén en officiell ursäkt.
• Övergreppen inkluderar tvångsdop, förtryck och delaktighet i rasbiologiska tankesätt.
• Svenska kyrkan var ansvarig för de s.k. nomadskolorna (internatskolor) där samiska barn tvingades anpassa sig, inte fick tala sitt språk och hölls borta från sina familjer.

• Sikhism: Uppstod på 1500-talet i Indien med kopplingar till hinduism och islam. Ca 5 000 i Sverige. Ser sig som lärjungar till sina tio gurus och den heliga skriften *Guru Granth Sahib*.
• Bahai: Menar att alla religioner kommer från samma källa. Tror på en enda Gud och att alla människor är lika. Ca 1 000 – 2 000 i Sverige.

• En stark, självutnämnd ledare.
• Höga krav på medlemmarna.
• Att gruppen drar sig undan omvärlden, som den är kritisk till.
• Stark gemenskap, men kan vara svår att lämna.
• Exempel i Sverige: Jehovas vittnen (20 000), Scientologikyrkan (500), Mormonkyrkan (10 000).

• Asatro: Grupper som *Forn sed* återskapar en tusenårig tro på fornnordiska gudar (Oden, Tor, Freja).
• De anordnar *blot* (offer) vid historiska kultplatser, t.ex. Uppsala högar.
• Naturen är viktig och religionen är polyteistisk (flera gudar).

• Har sällan en utsedd ledare, fasta regler eller gemensamma lokaler.
• New Age: Utgår från astrologi. Menar att vi är på väg in i “vattumannens tidsålder”, vilket kommer göra människor mer andliga.
• Hit räknas också tro på änglar, spådomar, häxor, läkande kristaller och satanism.

• Inte en grupp, utan en individuell tro.
• Uttrycks ofta som: “Jag tror på något, men vet inte riktigt vad.”
• Man har ett behov av att vända sig till “något” och hitta mening, men känner sig inte hemma i en specifik religion.
• Individen “plockar” delar från olika religioner och andliga rörelser och sätter samman sin egen tro.
• Tron blir enskild, privat och föränderlig.

• Unga får främst kunskap om religion via skolan och medier, få via samfund.
• Att tro är inte av större betydelse. Hälsa, pengar och att se bra ut rankas som viktigare.
• Att själva få välja sin livsåskådning är helt avgörande.
• Detta stämmer väl överens med Sveriges plats på värderingskartan.

• 36% var ointresserade eller avvisande.
• 26% såg sig som tillhöriga (men inte mycket mer).
• 20% var både tillhöriga och troende.
• 18% var neutrala.
• En större andel flickor fanns bland de troende/tillhöriga; en större andel pojkar bland de ointresserade/neutrala.
• Ungdomar med immigrationserfarenhet var betydligt oftare troende.

• Begravningar: Är viktiga ritualer som berör alla. I Sverige har Svenska kyrkan huvudansvaret, finansierat av en allmän begravningsavgift.
• Sverige i världen: Svenskar har unika värderingar – starkt sekulära (icke-religiösa) och fokuserade på individens frihet och självförverkligande.
• Religiös mångfald: Alla världsreligioner finns i Sverige. Protestantiska frikyrkor (både gamla och nya), katolska och ortodoxa kyrkor har många medlemmar. Judendom, islam, hinduism och buddhism är också etablerade.

• Svenska kyrkan: Är skild från staten (sedan 2000) men har kvar vissa skyldigheter. Medlemstalen minskar, liksom intresset för traditionella övergångsriter (dop, konfirmation). Kyrkan har officiellt bett samerna om ursäkt för historiska övergrepp.
• Nyare religioner:
  • Synkretism (blandreligion): T.ex. Sikhism och Bahai.
  • Sekter: Grupper med stark ledare som tar avstånd från omvärlden (t.ex. Jehovas vittnen, Scientologikyrkan).
  • Återskapade religioner: Grupper som återupplivar historiska religioner (t.ex. Asatro).

• Andlighet: Lösa grupper som söker livsmening utanför etablerade religioner.
  • Exempel: New Age (astrologi), änglatro, spådomskonst (medier, tarot), häxkonst (wicca) och satanism.
• Privatreligiositet: En individuell tro, “Jag tror på något…”. Man plockar delar från olika håll och skapar sin egen tro.
• Ungdomar & religion: De flesta är inte troende. Hälsa, pengar och utseende värderas högre. Att själv få välja sin livsåskådning är viktigast.