Målet med det här avsnittet är att du ska:

• Känna till och förstå några grundläggande begrepp som rör religion och livsåskådningar
• Få en förståelse för vad ämnet religionskunskap innehåller och vad du ska lära dig på högstadiet

• Religioner och andra livsåskådningar
• Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap och identitet
• Tolkning av religiös symbolik i urkunder, ritualer och estetiska uttryck
• Orientering om sekulära livsåskådningar, till exempel humanism och ateism

• I alla SO-ämnen studerar vi människors sätt att leva tillsammans
• Religionskunskap handlar så klart om religioner. Men ämnet handlar också om andra livsåskådningar
• En livsåskådning kan förenklat förklaras som “människors uppfattningar om livet”

I kursplanen står att alla de fem världsreligionerna ska studeras.

• Anledningen är att en så stor del av världens befolkning hör till någon av dem
• I Sverige är kristendom den största religionen, men människor från alla världsreligioner finns här
• De tre största är kristendom, islam och hinduism. Den minsta är judendom
• En stor del av världens befolkning tillhör inte någon religion alls (vilket tas upp i kapitlet “Leva utan Gud”)

Tänk på julfirandet i Sverige: Granen är klädd, tomten delar ut klappar och familjen äter julbord.

• Men hur hänger tomten, klapparna, granen och maten ihop med de kristnas tro på Jesus?
• Måste man vara kristen för att fira jul?
• Vad händer med de som är ensamma och inte har någon att fira med?
• Är det rätt att lägga så mycket pengar på julen varje år?

Dessa frågor handlar om olika saker:

Procent av världens befolkning (Källa: PEW Research Center, 2015):

• Kristna: 31,2% (2,3 miljarder)
• Muslimer: 24,1% (1,8 miljarder)
• Icke-tillhöriga: 16% (1,2 miljarder)
• Hinduer: 15,1% (1,1 miljarder)
• Buddhister: 6,9% (0,5 miljarder)
• Judar: 0,2% (0,015 miljarder)

• Alla religioner ska behandlas på ett likartat sätt
• Skolan får inte ta ställning för eller emot någon religion
• Detta kallas att undervisningen är icke-konfessionell
• Undervisningen utgår från fakta som kommer från vetenskaplig forskning

Religionskunskapen ska inte bara ge kunskap, utan också öka förståelsen för människor som har en annan syn på livet än en själv.

• En muslimsk elev ska få ökad kunskap om kristendom
• En kristen elev ska få ökad kunskap om islam
• En icke-religiös elev ska få förståelse för dem som är troende
• Troende elever ska få ökad förståelse för icke-religiösa livsåskådningar

Vi ska nu titta närmare på tre grundläggande religionsvetenskapliga begrepp:

• Kommer från latinets “religio” (att vara bunden till, visa vördnad för)
• Handlar om något viktigt, något heligt (gudomligt)
• Vördnad (respekt) kan betyda två saker:
  • Rädd *för* det gudomliga: Leva efter gudens regler
  • Rädd *om* det gudomliga: Skydda och bevara livet mot ondska

• Betyder “den uppfattning som människor har om livet”
• Det är svar på viktiga frågor: Hur uppstod världen? Vad är meningsfullt? Vad är rätt och fel? Livet och döden?
• Kan vara icke-religiös
• Kan vara djupt påverkad av religion
• Religionssociologer menar att de flesta blandar religiösa och icke-religiösa inslag i sin livsåskådning

• Många religioner bygger på traditioner
• Saker man brukar göra på samma sätt år efter år (t.ex. helger)
• Exempel: Muslimers firande av id al-fitr (efter ramadan) eller kristnas julfirande
• Ordet tradition betyder “överlämnande”
• Vissa handlingar “lämnas över” från en generation till en annan

Är alla som hör till en religion “troende”?

• Religionsvetare menar att man ska vara försiktig med begreppet “tro”
• Det är inte säkert att den som deltar i religiösa handlingar verkligen *tror* på guden
• En viktig anledning kan istället vara gemenskapen
• Vad folk känner och tror är svårt att veta, och det kan skifta under livet
• Därför är det ofta bättre att tala om att människor är tillhöriga till en religion

I många länder förknippas julen först och främst med Jesus födelse.

• Julottan (tidig juldagsmorgon) fyller kyrkorna
• Man firar undret att Maria födde Jesusbarnet
• Man sjunger psalmer om Jesus som frälsaren (räddaren)
• Katoliker ser mässan i Peterskyrkan i Rom (med påven) som särskilt viktig, där man ber om fred på jorden

Det vi kallar jul är i verkligheten inte *en* tradition, utan *flera*.

• Före kristendomen (Romarriket): Man firade Solgudens födelsedag den 25 december (när det var som mörkast)
• Före kristendomen (Norra Europa): Man höll midvinterfester
• Ordet “jul” (från “jehwla” = fest) fanns långt innan kristendomen
• Kyrkan valde 25 december för att använda en tradition som redan fanns

Flera mattraditioner har också förändrats över tid (t.ex. prinskorv kom på 1970-talet).

• Ett gemensamt drag går tillbaka till det gamla bondesamhället
• När skörden var klar och mörkret kom, slaktade man djuren
• Det fanns ingen annan tid på året då det fanns så mycket mat
• Traditionen att äta mycket mat till jul har alltså ingen egentlig koppling till religionen

• Gröten har koppling till för-kristen folktro
• Man ställde ut gröt till hustomten, ett övernaturligt väsen som skyddade gården
• Om tomten inte fick gröt kunde han bli arg
• Detta blandades senare med traditionen om Helgonet Nikolaus (Santa Claus) från dagens Turkiet, som gav presenter till fattiga
• Ur denna blandning skapades den rödklädde jultomten

I New York och många andra amerikanska städer är det vanligt att önska varandra “Happy Holidays” eller “Happy Winter Break” istället för “Happy Christmas”.

• Varför? Det finns så många människor med olika religioner och traditioner
• I New York finns över en miljon judar (som firar Chanukka i december)
• Där finns också många muslimer, hinduer, buddhister och icke-religiösa
• Alla kan delta i firandet av vinterledigheten

Du har redan läst om religioner och livsfrågor på mellanstadiet.

• På högstadiet fortsätter du med detta, men på ett djupare sätt
• Du lär dig mer om de centrala religiösa tankarna och handlingarna
• Du läser om hur religioner uppstått och utvecklats
• Du undersöker hur religioner påverkar samhället, och hur samhället påverkar religioner
• Du lär dig också om hur människor utan religionstillhörighet tänker

Religionskunskap handlar om:

• Att skildra religioner och livsåskådningar utifrån vetenskapliga perspektiv
• Undersökningar av hur religioner och traditioner utvecklats
• Hur samhället påverkats av religioner, och hur samhället påverkar religioner
• Om att ställa frågor till och reflektera över viktiga livsfrågor