Övningsprov: Industriella Revolutionen

Exempel på svar (två krävs):

Möjliga orsaker att nämna (hämtat från studiefrågor och generell kunskap):

• Tillgång till råvaror (kol, järnmalm)
• Kapital (pengar från t.ex. handel, inklusive triangelhandel)
• Arbetskraft (från effektiviserat jordbruk)
• Uppfinningar (t.ex. ångmaskinen, spinnmaskiner)
• En stor hemmamarknad och kolonier (för råvaror och som marknad)
• Infrastruktur (kanaler, vägar)
• Stabilt politiskt system

(För godkänt krävs att minst två relevanta orsaker nämns.)

Exempel på svar:

Att människor (ofta familjer på landsbygden) tillverkade varor, t.ex. textilier, i sina egna hem, ofta på uppdrag av förläggare/köpmän som försåg dem med råvaror och sedan sålde de färdiga produkterna.

Exempel på svar (några punkter krävs):

• Långa arbetsdagar (t.ex. 10-14 timmar).
• Låga löner, speciellt för kvinnor och barn.
• Farlig arbetsmiljö (oskyddade maskiner, kemikalier, damm).
• Ingen ersättning vid skada eller sjukdom.
• Vanligt med barnarbete.
• Monotont och specialiserat arbete (särskilt senare med Taylorism/Fordism).

Exempel på svar:

En fackförening är en organisation av arbetare som går samman för att förbättra sina arbetsvillkor och löner. De bildades under industrialiseringen som en reaktion på de dåliga och farliga arbetsförhållandena, långa arbetsdagarna och låga lönerna, för att ge arbetarna en starkare röst gentemot arbetsgivarna.

Exempel på svar (några punkter krävs):

• Gjorde det möjligt att frakta varor och människor snabbare, billigare och över längre avstånd.
• Band samman länder och kontinenter.
• Möjliggjorde transport av råvaror till fabriker och färdiga varor till marknader.
• Bidrog till urbaniseringen genom att göra det lättare att flytta till städer och förse städerna med mat.
• Öppnade upp nya områden för exploatering av naturtillgångar.
• Ledde till ökad global handel.

Exempel på Resonemang (Olika Nivåer):

Nivå E (Godtagbart):

• Eleven nämner att effektivare jordbruk ledde till mer mat (överskott).
• Eleven nämner att färre behövde arbeta i jordbruket.
• Kopplar enkelt detta till att det fanns folk som kunde arbeta i fabriker.

Nivå C (Utvecklat):

• Eleven förklarar *hur* matöverskottet var viktigt: det kunde föda en växande stadsbefolkning som inte själva odlade mat.
• Eleven förklarar att när färre behövdes på landsbygden frigjordes arbetskraft som kunde flytta till städerna och arbeta i fabrikerna.
• Eleven kopplar samman jordbrukets effektivisering med urbaniseringen och tillgången på arbetskraft för industrin.

Nivå A (Välutvecklat och Nyanserat):

• Eleven analyserar sambandet på flera plan: matförsörjning till städerna, frigjord arbetskraft, och eventuellt att överskott från jordbruket kunde skapa kapital som investerades i industrier (även om det inte explicit står i detta utdrag).
• Eleven resonerar nyanserat kring *varför* just överskottet var avgörande – utan det hade inte städerna kunnat växa sig så stora och industrier hade saknat både arbetare och en tillräckligt stor marknad initialt.
• Eleven visar god förståelse för hur olika samhällssektorer (jordbruk, industri, befolkning) påverkade varandra under revolutionens start.

Exempel på Resonemang (Olika Nivåer):

Nivå E (Godtagbart):

• Eleven nämner att barn var billig arbetskraft (fick lägre lön).
• Eleven nämner att familjer var fattiga och behövde barnens inkomst.
• Eleven nämner att lagar infördes för att stoppa det.

Nivå C (Utvecklat):

• Eleven förklarar att barnen var billigare än vuxna, vilket var lönsamt för fabriksägarna.
• Eleven förklarar att fattigdom tvingade familjer att låta barnen arbeta för överlevnad.
• Eleven nämner att barn ansågs lämpliga för vissa uppgifter (små, smidiga – även om texten inte säger det specifikt).
• Eleven kopplar regleringen till en ökad medvetenhet om de svåra förhållandena och kanske till arbetarrörelsens framväxt eller en allmän humanisering av samhället.

Nivå A (Välutvecklat och Nyanserat):

• Eleven analyserar samspelet mellan fattigdom, företagens vinstintresse och bristen på sociala skyddsnät som orsaker till barnarbete.
• Eleven diskuterar eventuellt synen på barn och arbete vid den här tiden – det sågs kanske inte som lika problematiskt som idag innan utbildning blev allmän.
• Eleven resonerar nyanserat kring varför regleringar kom: en kombination av humanitära skäl (insikt om lidandet), tryck från arbetarrörelsen/reformatorer, och kanske insikten att utslitna barn inte var en hållbar arbetskraft i längden eller att utbildning var viktig för framtiden.
• Eleven kopplar textens information om lagstiftning till de bakomliggande samhällsförändringarna.